SKR vill ha långsiktiga besked om statsbidrag
Att det inte blev några tillskott till kommuner och regioner i vårändringsbudgeten var väntat. Det säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. Samtidigt efterlyser hon mer långsiktighet från regeringen.
17 av 21 regioner räknar med underskott i år och ett 40-tal kommuner har redan budgeterat med ett minus. Men några ökade generella statsbidrag blev det inte från finansministern, som däremot öppnar för att det kan komma nya besked i höst.
{{toplink}}
– Det hade varit bra att veta hur mycket pengar i sådana fall. Dilemmat är att kommuner och regioner måste ta tag i den ekonomiska situationen nu och om man då inte vet, då måste man utgå från att det inte blir särskilt mycket, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Förutom ett förhandsbesked hade hon hoppats på att regeringen skulle ha gjort om ett antal riktade statsbidrag till generella, en åsikt som SKR drivit länge.
– Det är ett utmärkt tillfälle att göra ett sånt grepp. Inom äldreomsorgen kom det många riktade statsbidrag efter pandemin. Pengar för öka antalet sjuksköterskor när det finns risk för att man måste dra ner, då blir det ju bara de kommuner som har bäst förutsättningar som kan få ta del av det, säger hon.
Det är få kommuner som har kunnat räkna upp de ekonomiska ramarna för att täcka de ökade kostnaderna som inflationen har fört med sig och Annika Wallenskog säger att verksamhet som sparats in på kan vara svår att återställa när pengarna kommer i efterhand.
– Det vi säger till kommuner och regioner nu är att de måste ta fram långsiktiga beräkningar för att veta vilka åtgärder de ska göra. Hur stort är glappet?
”Måste ta från alla verksamheter”
Regeringen beräknar att lågkonjunkturen kommer att påverka den offentliga ekonomin även 2025. Samtidigt ökar pensionskostnaderna och befolkningen blir äldre.
– Det är jättesvårt att göra prognos för kommuner och regionerna. Den stora kostnaden finns i en åldrande befolkning. Staten har inte så mycket verksamhet som riktar sig till den gruppen.
Var kan det behöva hyvlas mest?
– Det är kopplat till hur stora verksamheterna är. Skolan, där hyvlas det mycket för att de har så stor budget, det blir mycket pengar om man inte räknar upp ramarna. Men jag tror att man måste ta från alla verksamheter, säger Annika Wallenskog.
V-kritiken: ”Verkar föredra att ideella krafter ska dela ut matkassar”
Kommunbidrag finansierar budgetsatsning: ”De som tar störst ansvar får betala”
