Tidöpartierna kapar utbildningsinsats för klimatomställningen
De riktade insatserna till ett ”kompetenslyft för klimatomställningen” skrotas i regeringens vårbudget, samtidigt som följdprojekten sätts under lupp. Men finansministern menar att frågan trots det ändå inte är avgjord.
Det råder snålblåst kring den särskilda potten som bland annat inriktar sig till särskilda utbildningsinsatser för att möta industrialiseringsbehoven i framför allt norra Sverige.
Efter att först ha halverats i höstbudgeten aviseras det nu att budgeten ska kapas med nästintill alla resterande medel – 50 miljoner kronor – som i stället ska gå till en förstärkning av det statliga stödet till yrkeshögskoleutbildning.
Enligt finansministern är beslutet att skära ner posten i miljöbudgeten till två miljoner inget dramatiskt.
– Vi har ingenting emot den satsningen alls. Problemet är att det är inga pengar som används. Då är det bättre att använda de pengarna till annan yrkesutbildning. Vi fördelar om pengarna helt enkelt därför att de inte går åt, säger Svantesson till Altinget.
Men från andra vissa regeringspartikällor råder det mer bistra tongångar. Bland annat anses det inte motiverat med särskilda budgetmedel till ett ändamål där efterfrågan redan är tydlig från marknaden.
Det råder även viss skepsis kring hur Vinnova och Tillväxtverket, som utrett och arbetat vidare med den särskilda budgetpotten, har genomfört arbetet.
ESV får i uppdrag att dubbelkolla
En del regeringspartikällor menar att det är bättre att fördela medlen till generella insatser. Liknande tongångar framkommer också i budgetfördelningen till Vinnova och Tillväxtverket, där den senare förvisso får en förstärkning för att ”säkerställa goda förutsättningar för nyindustrialiseringen i norra Sverige”, men samtidigt också får en piska på sig.
”Det har framkommit behov av att se över hur anslaget används. Regeringen avser därför att ge Ekonomistyrningsverket ett uppdrag som syftar till att bidra till bättre förutsättningar för ändamålsenlig styrning och uppföljning av Tillväxtverkets anslag. Ekonomistyrningsverkets kostnader för utförandet av uppdraget kommer att belasta anslaget. Anslaget bör därför ökas med 1 500 000 kronor.”
Socialdemokraternas Fredrik Olovsson, utskottsledare i näringsutskottet, menar att regeringen i stället borde skärpa kravställningen.
– Det är lite slappt att göra såhär, säger Olovsson till Altinget.
Samtidigt, genom riktade medel kommer också en stor administration. Det kan bli lite tungrott?
– Ja, det kan man säga. Men å andra sidan så är det ganska specifika saker som man vet ska till och som inte nödvändigtvis blir av. Det blir inga distributionselektriker om man inte siktar på det, säger Fredrik Olovsson och fortsätter:
– Det är inte bara att tänka såhär att ”vi kan skicka ut pengarna till en sorts marknad, så kommer det att bli bra.” Det finns redan en uppbyggd struktur som då sväljer det.
Socialdemokraterna ville i stället skjuta till medel till Lernia för riktade insatser.
– Det är inriktat till det som behövs, och inte nödvändigtvis till där det finns utbildningssamordnare som har lust att ordna något, säger Olovsson till Altinget.
Så mycket får myndigheterna i budgeten
V-kritiken: ”Verkar föredra att ideella krafter ska dela ut matkassar”
