Så väljer partierna sina kandidater till EU-valet

Den 9 juni 2024 är det val till EU-parlamentet. Men vilka namn de svenska väljarna kan sätta sitt kryss framför på valdagen är fortfarande inte klart. Altinget listar här hur partiernas urvalsprocess går till.

Om ett år är det val till EU-parlamentet – exakt datum är ännu inte spikat men mycket lutar mot att det blir den 9 juni som svenskarna kommer gå till valurnorna för att välja sina representanter i Bryssel och i Strasbourg.

Redan nu har partierna inlett processen att välja ut vilka som eventuellt ska ges chansen att under fem år påverka utformningen av EU:s lagar och regler.

Färdiga vallistor kommer inte vara klara förrän tidigast under hösten – först ut ser Kristdemokraterna och Moderaterna ut att bli när de i oktober ska fastställa respektive valsedel.

Miljöpartiets och Sverigedemokraternas valsedlar väntas komma först en bit in på nästa år.

{{toplink}}

Valrörelsen redan igång

Själva valrörelsen drar officiellt igång först veckorna eller månaderna innan valet.

EU-parlamentarikern Heléne Fritzon (S) konstaterar dock att den tycks starta tidigare inför det här valet, att temperaturen i den svenska politiska debatten har börjat höjas redan nu.

– Det handlar mycket om EU-frågor. Därför upplevs det som att valrörelsen redan är igång, vilket jag välkomnar, sade hon på en pressträff i Strasbourg i dagarna.

Från Sverigedemokraternas sida – som under den senaste tiden trappat upp retoriken på EU-nivå – förlorar man ingen tid.

”Valrörelsen pågår för fullt”, konstaterar partiet i ett mail till Altinget.

Så här går nomineringsprocessen till, parti för parti:

Socialdemokraterna:

  • De 26 partidistrikten nominerar kandidater. Namnen ska vara inskickade i mitten/slutet av september. Därefter fattar partistyrelsen ett beslut om valsedel.
  • Valsedeln kommer vara fastställd i november/december.
  • Ingen av de fem sittande S-ledamöterna har velat bekräfta att de ställer upp för omval – men ingen har heller angett att de inte avser att kandidera.

Moderaterna:

  • En nomineringskommitté – som utsågs redan i maj 2022 – ansvarar för att bereda valet av kandidater. Kommittén består av en representant för alla 21 länsförbund, en representant per sidoorganisation/nätverk (4 stycken) samt en ordförande, Gunnar Hökmark.
  • Arbetet med att samla in nomineringar och kandidaturer inleddes i slutet på 2022. Förslaget på vallista ska läggas fram på partistämman i oktober som beslutar om den slutliga listan.
  • Samtliga nuvarande moderata ledamöter i Europaparlamentet ställer upp för omval.

Sverigedemokraterna:

  • Nomineringsprocessen inleddes under våren och kommer slutföras i augusti. Partidistrikten och partistyrelsen samarbetar med att inhämta förslag på kandidater lokalt. Valberedningen påbörjar sedan arbetet med att sätta ihop en valsedel utifrån olika kriterier som arbetats fram.
  • Beslut om valsedel ska enligt partistadgan fattas på en valkonferens, dock kan Landsdagarna välja att delegera beslutet till partistyrelsen.
  • Valsedeln kommer troligtvis att fastställas någon gång under senvintern.
  • Båda sittande SD-ledamöterna Charlie Weimers och Johan Nissinen har uppgett att de vill ställa upp för en ny mandatperiod.

Miljöpartiet:

  • Nomineringsprocess pågår juni–augusti.
  • Under december hålls en medlemsomröstning (medlemmarna beslutar om de tio första namnen, partistyrelsen om resten – men medlemsomröstningen är vägledande).
  • Valsedeln planeras fastställas i februari.
  • Sittande MP-ledamot Jacop Dalunde har till Altinget uppgett att han vill kandidera till en ny mandatperiod, övriga två ledamöter har inte velat kommentera eventuell kandidatur.

Centerpartiet:

  • Nomineringen är redan igång, alla medlemmar kan nominera under våren.
  • Efter sommaren hålls en rådgivande medlemsomröstning där medlemmarna får rangordna kandidaterna.
  • Listan sätts av förtroenderådet den 24 november.
  • Båda de nuvarande C-ledamöterna, Abir Al-Sahlani och Emma Wiesner, ställer upp för omval.

Kristdemokraterna:

  • Samtliga medlemmar kunde under ett par veckor i april/maj nominera kandidater.
  • I slutet på maj genomförs en medlemsomröstning (provval) där alla medlemmar får rangordna vilka tio kandidater de helst vill se på valsedeln. Samtliga namn som nominerats och som tackat ja till att finnas med i provvalet, finns med i denna medlemsomröstning.
  • Juni–september jobbar en nomineringskommitté (som utsågs i april) med att utforma ett förslag till valsedel. Förslaget skall vara klart senast i slutet av september.
  • I början av oktober fastställer partifullmäktige valsedelns utformning. 
  • Sittande KD-ledamoten David Lega kandiderar, även ledamotskollegan Sara Skyttedal har sagt att hon vill fortsätta.

Vänsterpartiet:

  • Partiets valberedning kommer innan sommaren att skicka ut en nomineringsuppmaning.
  • Alla enskilda medlemmar har rätt att nominera – men partiföreningar och distrikt uppmanas särskilt att lägga sig vinn om att föreslå lämpliga kandidater för att säkerställa att den slutgiltiga listan representerar hela landet.
  • Valberedningens förslag beräknas vara färdigt i början av december, och då gå ut för debatt i partiet. Den klara valsedeln sätts på valkonferensen den 20 januari nästa år.
  • Nuvarande V-ledamot Malin Björk uppger att hon ska besluta sig under sommaren om hon ska kandidera i valet. 

Liberalerna:

  • Liberalernas valsedel kommer att antas i samband med partiets landsmöte 17–19 november.
  • Detaljerna kring hur övriga nomineringsprocessen går till håller fortfarande på att färdigställas inom partiet.
  • Nuvarande liberala ledamoten Karin Karlsbro har aviserat intresse för en ny mandatperiod.

 

Fotnot: Listan är baserad på information som partierna uppgett för Altinget. 

Forrige artikel Hon är Sveriges nya EU-ambassadör Hon är Sveriges nya EU-ambassadör Næste artikel Plus har blivit mångmiljonminus i regionernas budgetar Plus har blivit mångmiljonminus i regionernas budgetar
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).