Generalläkaren: Vården måste investera i krigskonsekvenser
Svensk sjukvård är inte rustad för att möta Natos krav. ”Vi har två fältsjukhus i dag med viss förmåga och viss kapacitet. Det är för lågt i relation till vårt behov”, säger generalläkare Claes Ivgren till Altinget.
Det svenska Natomedlemskapet ökar kraven på civilt försvar och sjukvårdens förmåga att hantera masskadehändelser. Frågan var i fokus under en öppen utfrågning i socialutskottet i förra veckan och en av de inbjudna talarna var generalläkare Claes Ivgren. När Altinget möter honom på Försvarshögkvarteret några dagar efter utfrågningen poängterar han att även om regionerna har masskadeplaner så ska de också vara redo att fungera nu.
– Det räcker inte med planer längre. Nu måste vi kunna säga att ja, vi har planerna men vi har också resurserna, som är kopplade till de här planerna. Det är inte så att jag kan säga att ”den militära sjukvårdsförmågan kommer att vara jättebra om tio år”, utan: Hur ser det ut imorgon? Och hur ser samarbetsformatet ut mellan civilt och militärt imorgon? Nato ställer krav på uthållighet.
Däremot är det inte helt enkelt att siffersätta vad baskravet på Sverige betyder.
– Det finns en förmågeplaneringsprocess, National Defence Planning Process, NDPP. Där definierar Nato vilka krav de har på Sverige som nation. Då tittar man på befolkningsmängd och på BNP. Man tittar på var någonstans i Nato-sammanhangen finns vi och på Natos operationsplan. Inom ramen för det så är man ganska tydlig med att sjukvårdsförmåga ska vara i relation till truppbidrag.
Under pandemin använde Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg ett fältsjukhus, medan det som byggdes upp i Älvsjö för Region Stockholm aldrig togs i bruk. Men den kapaciteten är långt ifrån tillräcklig för att uppfylla Natos krav, säger Claes Ivgren. De beräkningar som gjorts finns i underlaget till ett nytt försvarsbeslut. I det nuvarande från 2020 finns två fältsjukhus.
– Det Försvarsmakten sagt till politikerna är att vi behöver gå från två fältsjukhus till fem fältsjukhus. Till det så kommer vi att mer än fördubbla vår förmåga till sjuktransporter, om man nu politiskt tycker att överbefälhavarens råd är kloka, planen är avhängig av vad Försvarsberedningen kommer fram till och vilken proposition som sedan läggs på riksdagens bord i höst, säger Claes Ivgren.
Kommande proposition
Huvudansvaret för klara sjukvården i händelse av krig är inte heller militärens, utan det civila samhället. Ett fältsjukhus är första instans, men är inget universitetsjukhus. Regionerna måste kunna ta hand om skadade som kommer från fältsjukhusen, oavsett om de befinner sig i Sverige eller i ett annat land.
– Då är det ju krav på att vi som nation ska kunna flyga hem våra medborgare. Den strategiska evakueringen tillbaka till Sverige, det är ju också ett krav som Nato ställer på oss som nation.
Under utskottsutfrågningen sade Claes Ivgren på en fråga att överbefälhavarens råd till Försvarsberedningen är 1 500 läkare och sjuksköterskor med i första hand traumakompetens för att klara vården på fältsjukhusen, ett uttalande som senare fick kritik. För Altinget utvecklar han resonemanget.
– Om man nu ska dra konsekvenserna av det jag säger så är det klart att de där personerna kommer inte kunna räcka för evigt, utan det måste finnas en andra linje också. Jag har väldigt lite förståelse för att vi i en krissituation ska prata om att vi har en personalbrist. Ja, det är brister i vården, men de bristerna kommer inte av att vi har för lite legitimerad personal i Sverige, det är en strukturfråga.
Det är inte bara Sverige som har svårt att leva upp till kraven på uthållighet i vården och Claes Ivgren tror att frågan kommer att diskuteras på Natomötet i juli.
– Jag tror möjligen att det kommer upp som diskussion och att man adresserar det här att nationerna måste se över sin medicinska förmåga.
Hur mycket pengar en upprustning skulle kosta vill han inte gå in på, men det behöver få kosta.
– Om man är villig att investera över 100 miljarder i militära system för att slå ihjäl sin motståndare så ska man ju inte inbilla sig att motståndaren tänker annorlunda, utan de investerar också stora pengar i system för att slå ihjäl oss. Man måste också investera i stridskonsekvenser. Sjukvård måste få kosta pengar, annars så bygger man inte ett trovärdigt system.{{toplink}}
E22-utvärderingen: Det faktiska ansvaret bör också utredas
Universitet förde över pengar till externt konto
