Med avskaffad småstatsmentalitet blir Norden en maktfaktor i Nato

En ny världsbild råder. Finland och Sverige har dragit sina slutsatser genom att ansöka om Nato-medlemskap. Danmark har gjort samma sak genom att avskaffa sina förbehåll i EU:s försvarssamarbete. Tillsammans kan vi bli en maktfaktor inom Nato, skriver Linda Modig, Bertel Haarder och Jouni Ovaska. 

Af Linda Modig, Bertel Haarder och Jouni Ovaska
ledamöter av Sveriges, Danmarks och Finlands riksdag samt Mittengruppen i Nordiska rådet

När Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg besökte Nordiska rådets session i Köpenhamn i november 2021 talades det om djup fred som Europas – och särskilt Nordens – dåvarande tillstånd.

Denna världsbild har raserats. Finland och Sverige har dragit sina slutsatser genom att ansöka om Nato-medlemskap, och Danmark har gjort samma sak genom att avskaffa sina förbehåll i EU:s försvarssamarbete.

Från resursbesparing till högre ribba

Nordiskt försvarssamarbete har utvecklats under en lång period. Ett nordiskt försvarsförbund fick inte luft under vingarna efter andra världskriget, men efter kalla krigets slut återupptogs frågan.

När Nordefco etablerades 2009 hade samarbetet ett resursbesparande syfte och karaktär. I dag ligger ribban betydligt högre, och Nordefco-samarbetet kommer att få nya och ännu djupare dimensioner i och med Finlands och Sveriges medlemskap i Nato. Höstens Nordefco-möte mellan de nordiska försvarsministrarna blir ett första steg mot denna riktning.

Skapar stabilitet

Varför är nordiskt försvarssamarbete så viktigt? För det första skapar det stabilitet i regionen. De nordiska styrkorna, kombinerade med en gemensam försvarsplanering, skapar en trovärdig avskräckning och därmed höjer tröskeln att angripa oss. Trovärdigheten ökar ytterligare efter att Finland och Sverige går med i Nato.

För det andra är vi så sammanlänkade geografiskt att ett krig i ett av länderna automatiskt påverkar de andra länderna. Därför har vi ett stort gemensamt intresse att hålla kriget utanför vår nordisk-baltiska region. Det är de närmaste grannarna som utgör grunden för det regionala försvaret, också inom Nato. De gemensamma försvarsgarantierna knyter samman de nordiska och baltiska länderna ännu närmare och starkare.

Tar bort hinder

För det tredje står vi starka vid ett eventuellt angrepp på grund av vårt gemensamma försvar. Våra styrkor kompletterar varandra, de har gemensam funktionsförmåga och kan snabbt mobiliseras tvärs över landsgränser. Sveriges och Finlands Nato-medlemskap gör att Nordens försvar kan planeras som en helhet.

Medlemskapet tar bort många små hinder till ett djupare nordiskt samarbete, också under krigstiden. Den gemensamma Nato-anslutningen gör det möjligt för de nordiska och baltiska länderna att specialisera och dela ansvar. Den gemensamma situationsbilden förstärks.

Värderingar i grunden

De nordiska länderna besitter världens mest stabila och på många sätt mest utvecklade samhällssystem. Våra värderingar utgör grunden för all vår aktivitet i internationella sammanhang och organisationer – även Nato. Respekt för människovärde, jämlikhet, transparens och öppenhet är några av de värderingar som de nordiska länderna gemensamt står för.

Om vi tar chansen och avskaffar den småstatsmentalitet som har präglat våra handlingar under årtionden kan vi, tillsammans, bli en maktfaktor inom Nato.

Det nordiska försvarssamarbetet kan förstärkas genom ett målmedvetet politiskt samarbete som bygger på en gemensam situationsbild – och en gemensam vision om framtiden. Det nordiska toppmötet mellan statsministrarna under Nordiska rådets session i Helsingfors i oktober kommer att dra upp de politiska riktlinjerna. Nordiska rådets parlamentariker kommer att bidra aktivt till utformningen av den nya visionen.

Forrige artikel Efter Riksrevisionens granskning måste politiken agera mot marknadsskolan Efter Riksrevisionens granskning måste politiken agera mot marknadsskolan Næste artikel Försvarets absurda strid för att undgå miljöprövning Försvarets absurda strid för att undgå miljöprövning
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.