SSU: För Muf är Nato enda lösningen

Om det är ”nyttig idioti” att ha funderingar kring ett militärt samarbete som bygger på ömsesidigt hot om att ödelägga mänskligheten kanske Sverige behöver fler idioter, skriver SSU:s förbundsordförande Lisa Nåbo i en replik.

Carl Gustav Pfeiffer kallar SSU för ”nyttiga idioter”. Låt oss börja med det uttrycket, årets kanske mest utslitna begrepp.

Vi har hört Ulf Kristersson, Tobias Billström och Oscar Stenström slänga sig med uttrycket om i princip vad som helst. Påpekas det att Turkiet i själva verket inte är en regnbågsskimrande demokrati – ”nyttig idiot”. Eller kanske funderar man över hur det blev i Libyen efter Natoinsatsen? Även det är idioti och enbart en distraktion från den enda vägens politik.

Tydligen ryms nu inom begreppet även viss förbehållsamhet mot Natomedlemskapet. Carl Gustav Pfeiffer skriver att en kritisk hållning till Nato innebär att man är Vladimir Putins nyttiga idiot i Sverige. I så fall inbegriper det väldigt många svenskar. Nato ska tydligen enligt Pfeiffer, utan vidare hänvisning, dessutom ha blivit ”modernt” på senare tid, vilket gör all tidigare kritik ogiltig.

Vi är inte naiva

Kriget i Ukraina har stor påverkan på det säkerhetspolitiska läget i Europa och vårt land. Beslutet på SSU:s förbundskongress att fortsatt vara kritiska mot ett Natomedlemskap är fattat i ljuset av detta och innebär inte någon naiv hållning till Sveriges säkerhet. SSU vill fördjupa bilaterala försvarssamarbeten inom Europa, utöka värnplikten och på så vis bibehålla en stark folklig förankring av försvaret. Muf är emot.

I stället vill Muf ha ett smalt yrkesförsvar som ska bygga på frivillighet – men bortser från att det är bra för vår beredskap att det finns någon i varje familj och trapphus som har vad som krävs i händelse av krig.

Stavas alltid ”Nato”

Oavsett hur frågan är skriven stavas tydligen lösningen ”Nato”, om man frågar Muf. Vad är egentligen er inställning till kärnvapensamarbetet inom Nato? Hur ska försvaret finansieras om man samtidigt sänker skatterna? Hur ser ni på de auktoritära stater som är medlemmar i Nato och därmed blir våra allierade? Många frågor är obesvarade när det gäller Muf:s försvarspolitik.

Vidare menar Pfeiffer att SSU har ideologiska invändningar vad gäller Nato. Även detta är ett något märkligt påstående. Är Nato en politisk fråga eller ej? Om inte, varför har bland annat Muf, med framgång, drivit frågan i 50 år? Har ni under all denna tid varit helt apolitiska aktörer utan övertygelse? Tveksamt. Självklart är Sveriges försvar en politisk fråga – och därmed också Natomedlemskapet.

Gör oss till måltavla

Förutom de vanligt förekommande invändningarna mot Nato, om diktatoriska medlemsländer, risken för att dras in i storskaliga konflikter utomlands och kärnvapenhot, finns även ett utrikespolitiskt perspektiv. Att vi förbinder oss till en militärallians gör Sverige till en måltavla för påverkansattacker, samtidigt som vårt utrikespolitiska svängrum blir snävare. Regeringens krypande för Turkiet är ett bevis på detta.

Slutligen hävdar Pfeiffer att SSU ignorerar att Sveriges försvar inte är tillräckligt starkt för att ”möta de hot som kan uppstå”. Det handlar inte om att ignorera ett sådant förhållande – tvärtom är det en politisk prioritering. Sverige ska ha ett starkt försvar som kan stå på egna ben, men inget land kan stå emot alla hot som kan uppstå. Det går inte att förstå på annat sätt än att MUF här syftar på en eventuell kärnvapenkonflikt. Inget land överlever en kärnvapenkonflikt, det skulle innebära mänsklighetens undergång.

Om det är ”nyttig idioti” att ha funderingar kring ett militärt samarbete som bygger på ömsesidigt hot om att ödelägga mänskligheten kanske Sverige behöver fler idioter.

Forrige artikel Dags att omprioritera – arbetsmarknaden skriker efter yrkesutbildning Dags att omprioritera – arbetsmarknaden skriker efter yrkesutbildning Næste artikel Regeringen behöver prioritera välfärden framför nya jobbskatteavdrag Regeringen behöver prioritera välfärden framför nya jobbskatteavdrag
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.