Nu bromsar vi konsekvenserna av pandemin för barn och unga

Pandemin har inneburit konsekvenser för alla barns skolgång men för elever med funktionsnedsättning har de varit särskilt stora. Kraftfulla åtgärder behövs så att alla får likvärdiga chanser till vidareutbildning, jobb och en egen försörjning. Det skriver generaldirektörerna Fredrik Malmberg och Malin Ekman Aldén.

Hela 43 procent av elever med funktionsnedsättning upplever att det stöd de har behov av fungerar sämre vid distansundervisning och närmare 60 procent anger att de är mindre aktiva på lektionerna nu än tidigare. Ansvaret för elevernas utbildning har under pandemin i högre utsträckning flyttats från skolan till föräldrarna.

Uppgifterna kommer från en enkätstudie som Myndigheten för delaktighet nyligen gjort för att samla in information om vad pandemin hittills inneburit för barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer.

Åtgärder behövs nu

Det finns fortfarande tid att ändra och vända konsekvenserna av pandemin för barn och elever med funktionsnedsättning. Men åtgärderna behöver komma nu och pågå länge:

1. Rikta insatser till barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning.

Öka statsbidragen till riktade insatser för de elever som drabbas mest. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar i dag statsbidrag som stödjer skolutveckling för elever med funktionsnedsättning. Under 2020 förbrukades anslaget i sin helhet och många ansökningar kunde inte beviljas.

2. Anpassa lovskolan efter elevernas behov.

Utforma lovskolan så att den motiverar elever att orka komma ikapp. De anpassningar och det särskilda stöd som elever med funktionsnedsättning har i den ordinarie undervisningen måste ingå i lovskolan. De tillfälliga bestämmelserna som finns kring bidrag för lovskola behöver även gälla under 2022.

3. Rätt till stöd i vuxenutbildningen.

Ge elever i komvux rätt till särskilt stöd utifrån sina behov och förutsättningar på samma sätt som elever i grundskolan har. Här behövs en lagändring så att bestämmelserna om särskilt stöd i skollagen även gäller vuxenutbildning.

4. Ge mer resurser till folkhögskolorna.

Gör det möjligt för folkhögskolor att ta emot fler elever. Folkbildningsrådets statistik visar att inom folkhögskolornas allmänna kurser har minst en tredjedel av deltagarna en funktionsnedsättning. Det är en skolform som fungerar bra för många elever i behov av stöd. Regelverket bör också ändras så att SPSM kan ge specialpedagogisk rådgivning och kompetensutveckling riktad mot folkhögskolorna, vilket vi inte kan i dag.

5. Dra lärdomar från distansundervisning.

Gör satsningen Skola Hemma som drivs av flera samverkanspartners permanent så att det blir en bestående plattform för distansundervisning och digital kompetensutveckling inom skolan. Här kan vi fortsätta samla stödmaterial, lärande exempel och lärarresurser med fokus på tillgänglig undervisning för elever och vuxenstuderande i behov av stödinsatser.

Dämpa negativa konsekvenser

Genom dessa åtgärder kan vi dämpa de negativa konsekvenserna för de barn och unga som drabbas mest under pandemin.

Forrige artikel Svenska downföreningen: Politiker måste göra mer än att bara rocka sockorna Svenska downföreningen: Politiker måste göra mer än att bara rocka sockorna Næste artikel Svantorp (S): SD har en oseriös hållning till utbildningspolitik Svantorp (S): SD har en oseriös hållning till utbildningspolitik
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.