Debatt: Coronakrisen gör flyktinglägren till en total humanitär katastrof

DEBATT. Om folk avlider under fruktansvärda förhållanden i ett läger på EU:s territorium, för att vi inte kunde komma överens, skulle det vara en skamfläck på unionens samvete som är omöjlig att tvätta bort. Det skriver Abir Al-Sahlani (C) och Ida Alterå, Cuf.

Abir Al-Sahlani (C)
Europaparlamentariker 
Ida Alterå
Ordförande, Centerpartiets ungdomsförbund (Cuf)


Just nu befinner sig över 40 000 personer instängda i flyktingläger på de grekiska öarna. Inte bara det, sedan i torsdags befinner de sig i karantän i lägren. Dessa väntar på att få sin asylansökan prövad, vilket de har rätt till enligt lag.

Nu när smittan börjat finnas i lägren är det inte långt ifrån en total humanitär katastrof. I lägren finns knappast möjlighet till social distansering, hygien eller sjukvård. EU borde för länge sedan ha omfördelat dessa asylsökanden, men med anledning av coronakrisen måste det nu ske helt akut.

Eskalera till katastrof 

Situationen i asyllägren på de grekiska öarna har sedan länge varit under all kritik, något som vi själva lyft upprepade gånger. När covid-19 nu breder ut sig än mer i Europa skulle en spridning på dessa platser snabbt eskalera till en katastrof av sällan skådat slag.

I de mycket trångbodda lägren är tillgången till basala hygienfaktorer såsom rent vatten redan i dag en bristvara, och sjukvård finns knappt tillgänglig. Greklands befolkning är även i övrigt hårt drabbad av coronaepidemin och långvariga ekonomiska problem.

"Största allvar"

I de grekiska asyllägren sover hela familjer på ytor som är mindre än tre kvadratmeter. Nu har ett antal fall av coronaviruset precis bekräftats i lägren.

Att det har börjat rapporteras fall just här måste tas på största allvar – annars riskerar vi en situation där många människor insjuknar och dör under fruktansvärda förhållanden, enbart på grund av att EU inte tagit sitt ansvar.

EU:s misslyckande

EU har fått en del kritik för sin hantering av coronakrisen. Att man agerat en smula avvaktande är egentligen inget märkligt – hälsofrågor är en nationell fråga. Medlemsländerna själva har snabbt aviserat ekonomiska åtgärdsprogram som EU snarare bör fokusera på att komplettera än att göra om två gånger.

Vad gäller migrationsfrågan har dock EU ett mycket större ansvar vad gäller att se till att asylrätten efterlevs och att inget land tvingas ta emot ett oproportionerligt antal asylsökande medan andra länder smiter undan ansvar.

Detta har EU misslyckats med ända sedan flyktingkrisen 2015, då det blev tydligt att medlemsländerna vägrar komma överens om en långsiktig lösning där alla bidrar.

Omfördela asylsökande 

I dagarna har några europaparlamentariker skickat ett brev till bland annat migrationskommissionär Ylva Johansson, där vi kräver att EU-kommissionen ser till att Grekland tar sitt ansvar i den rådande situationen.

Landet har bland annat infört ett tillfälligt stopp för asylprövningar, något det knappast finns lagligt stöd för. Grekland ska dock inte behöva ta hela ansvaret för alla flyktingar som reser igenom Medelhavet bara på grund av sin geografiska position.

EU:s medlemsländer måste på riktigt visa solidaritet och omfördela dessa asylsökande mellan sig. Ylva Johansson har redan tagit initiativ till att snabbt omfördela 1 600 ensamkommande barn från Grekland. Vi välkomnar detta, även om processen nu försvårats med anledning av corona. Detsamma måste också skyndsamt gälla resten av asylsökanden, för att undvika en epidemisk situation helt utom kontroll.

"Vore en skamfläck"

EU har i flera år undvikit att på riktigt ta tag i sin migrationspolitik. Tiden är nu kommen att agera resolut och faktiskt ta ansvar.

Att folk som flytt krig och förtryck riskerar avlida under fruktansvärda förhållanden i ett läger på EU:s territorium, för att vi inte kunde komma överens utan bara såg till våra egna nationella intressen, vore en skamfläck på denna unions samvete som är omöjlig att tvätta bort.

Forrige artikel Debatt: Främmande makter vill lära sig mer om svensk krishantering Debatt: Främmande makter vill lära sig mer om svensk krishantering Næste artikel LRF: Löneutjämning kan ge färre permitterade hemma LRF: Löneutjämning kan ge färre permitterade hemma
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.