Debatt: Vi vill se fyra ytterligare åtgärder
DEBATT. Efter 90-talskrisen fick småhusägarna ta notan för saneringen av ekonomin. Många ekonomer argumenterar nu för återinförd fastighetsskatt, men det vore ett gigantiskt misstag. Det skriver Håkan Larsson och Lena Södersten, Villaägarnas riksförbund.
Chefekonom, Villaägarnas riksförbund
Lena Södersten
Förbundsjurist, Villaägarnas riksförbund
Coronakrisen slår hårt mot ekonomin för företag och privatpersoner. Härom veckan meddelade Magdalena Andersson (S) att arbetslösheten beräknas stiga till 9 procent 2020, eller till 13 procent om det går riktigt illa. Enligt en färsk prognos från SEB sjunker bopriserna med 15 procent och hamnar 7-8 procent under bottennivån för 2017.
Behövs fler åtgärder
Staten har gått in med en rad stödpaket för att stötta företag och privatpersoner. Det är bra, men vi ser behov av ytterligare åtgärder.
- Avskaffa uppskovsräntan och sänk flyttskatterna
När arbetslösheten stiger kommer en del behöva sälja sitt hus och flytta till annan ort. Andra kan behöva sänka kostnaderna och byta till ett billigare boende. Tyvärr skapar höga flyttskatter inlåsningseffekter.
Har man inte arbete blir det svårare att låna. För att slippa ta så stora lån är det en fördel att kunna få uppskov och skjuta upp inbetalningen av vinstskatten.
En första åtgärd är att slopa den dyra uppskovsräntan. Det behöver ske snabbt eftersom möjligheten att skjuta upp inbetalningen av vinstskatten försämras den 1 juli när uppskovstaket återinförs. I dag finns inget tak. Uppskovsräntan, som infördes 2008, måste slopas för alla.
- Höj och bredda rot- och rutavdragen
Rot- och rutavdrag syftar till att göra svarta jobb vita, men rot och rut är också en bra konjunkturåtgärd i ett läge då arbetslösheten stiger. Rotavdraget bör därför återställas till 50 procent av arbetskostnaden, samma nivå som rutavdraget, och breddas till fler tjänster, till exempel installation av larm. Det sammanlagda beloppet för rot och rut bör höjas till 100 000 kr per person.
- Amorteringskravet – gör om och gör rätt
Under pandemin har Finansinspektionen lättat på reglerna så att bankerna tillfälligt kan pausa amorteringar. I stället för att återställa de gamla reglerna bör Finansinspektionen ta tillfället i akt och göra om kundregleringen till en bankreglering. Genom att lägga amorteringskravet på bankerna tvingas de premiera hushåll som vill amortera. I dag är det tvärtom. Det är de lågt belånade hushållen som får den sämsta räntan.
Genom att kravet riktas mot bankens hela bolåneportfölj blir storleken på amorteringen dessutom en förhandling mellan bank och kund där exempelvis unga hushåll, som har stora utgifter i förhållande till sina inkomster, kan slippa amorteringar när den ekonomiska situationen är som mest pressad.
- Sänk fastighetsskatten under taket
Efter 90-talskrisen fick småhusägarna ta notan för saneringen av ekonomin. Fastighetsskatten höjdes till 1,7 procent. Många ekonomer argumenterar nu för återinförd fastighetsskatt. Men det vore ett gigantiskt misstag.
Många familjer är oroliga för jobben och ekonomin. En höjd fastighetsskatt skulle leda till minskad konsumtion, vilket skulle göra en redan nedkyld ekonomi bottenfrusen. Dessutom riskerar höjd fastighetsskatt leda till krasch på bostadsmarknaden. Tvärtom bör fastighetsskatten sänkas under taket, för att därigenom stimulera ekonomin på landsbygden.