Svenska Unescorådet: Världens länder måste agera
DEBATT. Unescos roll är extra viktig nu när coronapandemin orsakat en global utbildningskris. Följderna riskerar att bli såväl katastrofala som långsiktiga om världens länder inte agerar nu. Det skriver Svenska Unescorådets generalsekreterare Anna-Karin Johansson.
Anna-Karin Johansson
Generalsekreterare, Svenska Unescorådet
Unesco, FN:s organ för utbildning, kultur, vetenskap och kommunikation, stödjer världens länder i arbetet med inte mindre än 9 av de 17 målen i Agenda 2030. Unesco har dessutom ett särskilt ansvar för mål 4, en god utbildning för alla. Målet innebär bland annat att alla ska fullborda en avgiftsfri och likvärdig grund- och gymnasieutbildning, att alla unga ska lära sig läsa och räkna samt att tillgången på kvalificerade lärare ska öka.
Ett viktigt delmål är att alla ska få de kunskaper och färdigheter som behövs för hållbar utveckling.
Vad får vi för pengarna?
Unescos roll i genomförandet av Agenda 2030 är en anledning till att Sverige är en av de största givarna till Unesco. Sveriges stöd till Unescos utbildningssektor uppgår till 750 miljoner kronor under 2018–2021. Men varför utbildning, och varför Unesco? Kort sagt: vad får vi för pengarna?
Skapa förutsättningar
Att investera i utbildning är självklart. En befolkning som är utbildad och fortsätter att utbilda sig är en startpunkt för både samhällsutveckling och en fungerande arbetsmarknad. Utbildning bidrar dessutom till god hälsa genom till exempel sex- och samlevnadsundervisning. Utbildning är alltså inte bara ett viktigt mål inom Agenda 2030, utan en förutsättning för att uppnå alla de övriga 16 målen.
Det svenska utbildningsstödet till Unesco har bland annat möjliggjort att tusentals ungdomar i Afghanistan lärt sig läsa och att ett 30-tal länder i Afrika nu erbjuder sex- och samlevnadsundervisning i skolan.
Men Sveriges stöd går framför allt till initiativ som har bredare och mer långsiktig effekt än så. Unescos viktigaste uppgift är att arbeta normativt och stärka länder genom kunskap, erfarenhetsutbyte och dialog. Liksom biståndsorganisationer pratar om att ge ett fiskespö till den som svälter, strävar Unesco efter att stödja beslutsfattare i att skapa förutsättningar att förbättra nationell politik utifrån mänskliga rättigheter och Agenda 2030.
Stärka utbildningssystem
Inom utbildning innebär det att Unesco bistår länder att utveckla läroplaner, stärka lärarutbildningar och säkerställa att lagstiftning inkluderar allas rätt till god utbildning. Till exempel har Unescos arbete under 2018–2019 resulterat i att 45 000 lärare utbildats i jämställdhet i undervisningen, över 4 000 tjänstepersoner har tränats i att utveckla nationella utbildningsplaner samt att 4 500 statistiker lärt sig att skapa och analysera utbildningsdata.
Unesco publicerar dessutom flera analytiska statistikrapporter, däribland Global Education Monitoring Report som varje år rapporterar på uppföljningen av mål 4. Sammantaget betyder detta att länder själva kan stärka sina utbildningssystem och därmed erbjuda god utbildning till alla.
Riskerar katastrofala följder
Unescos roll är extra viktig nu när coronapandemin orsakat en global utbildningskris. Fortfarande i slutet av oktober är nästan 600 miljoner barn påverkade av skolstängningar. Pandemin drabbar både finansieringen av utbildning och andra viktiga områden som flickors och sårbara gruppers åtnjutande av sin rätt till utbildning.
Unesco larmade tidigt om de förödande effekterna: över 460 miljoner barn har inte nåtts av de distanslösningar som satts in och 24 miljoner elever kommer kanske aldrig att återvända till skolan. Följderna blir, om världens länder inte agerar nu, såväl katastrofala som långsiktiga.
Normativt arbete
Därför organiserade Unesco nyligen ett högnivåmöte för utbildning, där utbildningsminister Anna Ekström (S) deltog tillsammans med ministrar från 100 andra länder. Under mötet slogs det fast att utbildning är en mänsklig rättighet som måste sättas i centrum i ländernas coronahantering. Mötet var en möjlighet för Sverige att betona att beslut om skolstängningar måste fattas på en vetenskaplig grund, vilket också återspeglades i mötets gemensamma deklaration.
Den här typen av normativt och samordnande arbete inom utbildning utgör kittet för genomförandet av Agenda 2030, också vad gäller mål som rör fattigdom och hunger, mänskliga rättigheter, jämställdhet eller miljöförstörelse. Arbetet är långsiktigt men det är ett mycket kostnadseffektivt sätt att uppnå det yttersta målet för all utvecklingspolitik – att bidra till hållbar utveckling; ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
"Förpassa idén om ett statligt järnvägsunderhåll till papperskorgen"
M: Tre principer för det fördjupade försvarssamarbetet med Finland
