Här är miljöutredningarna som Kristersson förväntas lägga ner
Vilka utredningar löper högst risk för att läggas ned om Ulf Kristersson (M) blir statsminister? Vilka färdiga förslag kommer begravas på departementet? Och hur ser framtidsutsikterna ut för de olika delegationerna? Här är den blivande oppositionens farhågor inför ett regeringsskifte.
Vilka utredningar på miljöområdet som på olika sätt hänger löst lär naturligtvis framgå tydligare när förhandlingarna inom Kristerssons fyrklöver är färdiga. Men i samtal med representanter från partierna som står utanför förhandlingarna, så är det ett antal utredningar som anses få svårt att överleva ett regeringsskifte.
En återkommande utredning som anses vara rejält nedläggningshotad är den som leds av Göran Enander, med uppdraget att ta fram ett marknadsbaserat styrmedel för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Enander själv har kommenterat risken att arbetet kommer att avbrytas tidigare i veckan:
– Den dagen den sorgen. Vi har ett uppdrag som vi jobbar på med. Som situationen ser ut nu behöver man dessutom verkligen ta fram den här typen av åtgärder. Att inte utreda det här vore inte så klokt, säger han till Altinget.
Vindkraft med i spekulationer
Även utredningen med uppdrag att ta fram incitament för ökad utbyggnad av vindkraft återkommer i spekulationerna om utredningar under nedläggningshot. Utredningen leds av tidigare kommunalrådet från Leksand Ulrika Liljeberg – nybliven riksdagsledamot.
Utredningen har fått kritik för att vara för snävt inriktad enbart mot vindkraft, påpekar en politiker. Exempelvis har Camilla Brodin (KD) ifrågasatt S-regeringens upplägg.
– En liten muta här, då säger vi ja. Det kanske inte är riktigt det som är grejen. Vi vill se en utredning om lokala ersättningar som omfattar alla naturresurser: Vattenkraft, vindkraft, gruvor och elnät, sade hon till Altinget i våras.
Miljömålsberedningen då?
Ingen tror egentligen att den parlamentariska Miljömålsberedningen står inför hot om nedläggning, däremot att de senaste direktiven kan tänkas komma att ses över. Högerpartiernas allmänna skepsis inför miljömålssystemet förväntas lämna avtryck på något sätt under mandatperioden.
Dessutom är frågan vem som ska ta över efter nuvarande ordförande Emma Nohrén. Nohrén (MP) har fått en riksdagsplats och beredningens ordförande ska ha en nedtonad partitillhörighet. Frågan är också om Socialdemokraterna fortsatt kommer att få ha två ledamöter i beredningen, att jämföra med övriga partier som har en vardera.
Få som Altinget pratar med tror att Miljömålsberedningens senaste betänkande, om klimatmål för konsumtionen respektive exporten, kommer att omvandlas i någon proposition. Däremot finns förväntningar på att beredningens havsförslag, som S-regeringen inte har gått vidare med, kommer att nå riksdagen.
Blivande dammsamlare?
En färdig utredning som flera tar för givet aldrig kommer att omsättas i praktiken är Anders Danielssons Klimaträttsutredningen. Även Sven Hunhammars Utfasningsutredningen anses riskera att samla damm de kommande fyra åren.
Två utredningar som sannolikt blir kvar, men kanske med omskrivna direktiv är den parlamentariska Renmarkskommittén och Strandskyddsutredningen. Vad gäller Renmarksskommittén har både M och KD sagt att direktiven behöver ses över.
– Alla måste få jaga på samma villkor i vår fjällmiljö och det bör vara tydligt i utredningsdirektiven, sade Erik Ottoson (M) till Altinget efter sommaren.
Strandskyddsutredningen leds av Marlene Burwick (S) och här finns det misstankar om att direktiven kan bli skärpta, för att komma snabbare framåt med att få ett flexiblare strandskydd.
De är inte särskilt populära
Däremot är osäkerheten större inför hur de fyra partierna i Kristerssons regeringsunderlag ser på uppdraget till Lena Ek att ta fram en bioekonomistrategi. Eller snarare att synen på biodrivmedel skiljer sig åt mellan de fyra partierna, där SD är avvaktande. Någon nämner också att Eks partibakgrund i Centerpartiet knappast gör henne särskilt populär.
Inte heller professor Tomas Kåberger anses vinna pris som populäraste person hos KD, M, SD och L, men förväntningarna är ändå att han får behålla uppdraget med att leda Delegationen för cirkulär ekonomi. Han tog över ordförandestolen efter Åsa Domeij den 1 september.
Även Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030-arbetet, förväntas få fortsätta till utsatt datum, den sista mars år 2024. Men framför räknar alla med att Svante Axelsson, samordnare för Fossilfritt Sverige, kommer att få fortsätta sitt arbete minst till och med den sista mars år 2024. Detta då initiativet har synnerligen stort stöd hos näringslivet och en högerregering vill knappast framstå som näringslivsfientlig.
{{toplink}}
Överblick: Landshövdingar slår larm och flera kommunstyren klara
Överblick: Väljarna fortsätter att lämna C och Byggnads öppnar för SD
