”Krävs krafttag” för att hantera uppskjuten cancervård
Den uppskjutna cancervården under cornapandemin oroar, och riskerar att bli ”en fjärde våg” för sjukvården, enligt Cancerfonden. På uppdrag av regeringen ska nu Socialstyrelsen ska styra upp den nationella samordningen kring screeningen av cancer.
Som Altinget tidigare rapporterat har många människor under coronapandemin väntat med att göra cancerscreening eller söka vård för symptom som skulle kunna vara cancer.
Samtidigt har sjukvården varit upptagen med att hantera covid-19 och bland annat screening och kirurgi har omprioriterats där det bedömts att vård kan vänta.
Planen har brustit
Men enligt en enkätundersökning gjord av Sveriges radio har belastningen från coronapatienter fått allvarliga konsekvenser på många sjukhus.
Enkäten visar att minst 15 av 62 sjukhus som ger intensivvård har varit tvungna att skjuta på cancervård som egentligen inte kunnat vänta, bland andra sjukhusen i Sundsvall, Karlstad och Kalix.
– Vi ser mycket allvarligt på de här uppgifterna. Vi har under hela året sagt att man måste ha en plan för just cancervården. Nu ser vi tecken på att denna plan brustit, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.
”Cancer tar inte paus”
Enligt Cancerfonden är det påtagligt att cancerdiagnosticeringen har minskat under coronaåret, inte minst till följd av att screening för bröstcancer och livmoderhalscancer stoppats under coronakrisen på många håll i landet.
– Nu krävs krafttag från regeringen för att se till att regionerna har resurser att långsiktigt rusta cancervården. Bemanningen kan behöva öka under flera år framöver, säger Ulrika Årehed Kågström.
– Vi vet att många avstått från att gå på kontroller eller söka vård för misstänkt cancer. Men cancer tar inte paus. All denna oupptäckta cancer i kombination med uppskjutna operationer riskerar att bli en fjärde våg för vårdpersonalen.
Primärvården hinner inte
Cancer upptäcks ofta inom primärvården, där patienter med symptom remitteras vidare till specialister. Men också primärvården har problem med att ta emot alla patienter som återvänder efter coronaisoleringen.
– Vi måste mota bort folk. Det känns obehagligt eftersom det finns en oro att det bland dessa finns personer som behöver får hjälp, eller som går med något som de inte kollat upp under pandemin och som blivit värre, sa Ylva Kristoferson Sandström, Distriktsläkarföreningen i Stockholm till Altinget, för ett par veckor sedan.
Öka effektiviteten
Regeringen har nu gett i uppdrag till Socialstyrelsen att i samverkan med Regionala cancercentrum (RCC) på nationell nivå stärka samordningen av cancerscreening. Regeringen bedömer att effektiviteten och jämlikheten behöver öka i landet, och införande av screeningprogram och uppdatering av rekommendationer behöver snabbas upp. Socialstyrelsen ska även utveckla en metod för hur screeningprogrammen ska följas upp och utvärderas.
Uppdraget ska delredovisas i december 2020 och slutredovisas 1 juni 2022, och får kosta högst 1 300 000 kronor.
Överenskommelsen mellan staten och SKR
Enligt 2021 år överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) ska staten avsätta 500 miljoner kronor till att förstärka det samlade arbetet för en mer jämlik, effektiv och tillgänglig cancervård.
Överblick: Finskt skräckexempel, knarkhämnd i riksdagen och danskt spionage
Personstrider och turbulens i jägarförbunden
