Säpo varnar för att myndigheter förbiser utländska kopplingar vid rekrytering
Många myndigheter upplever att det är problematiskt att ifrågasätta en arbetssökandes koppling till ett annat land. Därför vill Säkerhetspolisen att föreskrifterna om prövningar till säkerhetskänsliga tjänster ska skärpas. "En persons anknytning till ett annat land kan vara en sårbarhet", säger Karin Lutz, Säpo.
Det är känsligt att lyfta en arbetssökandes kopplingar till främmande makt utan att framstå som diskriminerande, anser många myndigheter. Det kan handla om dubbelt medborgarskap, en utländsk partner, långa bosättningar utomlands eller frekventa besök i ett annat land som anses vara ett säkerhetshot.
Men vid rekrytering till säkerhetskänsliga tjänster kan inte en koppling till vissa länder vare sig förbises eller tas lätt på. Det anser Säkerhetspolisen som vill se en skärpning och förtydligande av regelverket.
– Vi på Säkerhetspolisen har fått många indikationer från de verksamhetsutövare som genomför säkerhetsprövning att de saknar tydlighet i säkerhetsprövningsprocessen avseende personers koppling till andra länder, säger Säpos presstalesperson Katarina Lutz, i en skriftlig kommentar, till Altinget.
Hellre fälla än fria
Säkerhetspolisen vill att reglerna för säkerhetsprövning förtydligas så att kraven på att underlagen i prövningen är tillräckliga ska ligga hos den person som prövas, det vill säga inte hos myndigheten. Enligt Säkerhetspolisen är det i dag så att otillräckliga bakgrundsunderlag snarare leder till att en arbetssökande blir godkänd i säkerhetsprövningen, än underkänd.
Säpo vill att det blir tydligt i föreskrifterna att otillräckliga och otillförlitliga underlag är ett hinder mot godkänd säkerhetsprövning, enligt en hemställan som myndigheten har skickat in till justitiedepartementet.
– Att utnyttja eventuella sårbarheter hos personer som arbetar inom skyddsvärd verksamhet och på så sätt förmå dem att överlämna säkerhetsskyddsklassad information är ett väl dokumenterat tillvägagångssätt för främmande makt. En persons anknytning till ett annat land kan vara en sårbarhet, säger Katrin Lutz.
I sin hemställan till regeringen skriver Säpo att diskussionen kring dubbla medborgarskap och den säkerhetsrisk de kan innebära, beroende på vilket land det rör sig om, har lyfts i såväl Norge som Finland. Finland har övervägt att personer med dubbelt medborgarskap inte skulle ha rätt att jobba inom det militära, en fråga som drevs av tidigare försvarsministern Sannfinländaren Jussi Niinistö.
– Femte kolonnen måste tas bort redan under fredstid. Vi måste ha hundra procent förtroende för de människor vi kallar till nyckelpositioner i det nationella försvaret, och de måste ha hundra procent lojalitet mot Finland, sade han vid en försvarskonferens år 2018.
Beslutet i finska riksdagen blev istället att personer med medborgarskap eller andra kopplingar till främmande makt som utgör ett hot kan stoppas från tjänster i försvaret, då det visade sig juridiskt svårt att införa en strikt regel om dubbla medborgarskap.
Norge införde år 2019 en regelskärpning om att det vid säkerhetsprövningar krävs tillförlitliga underlag tio år tillbaka i tiden.
Tidigare godkända kan få röd flagg
Säkerhetspolisen konstaterar också i sin hemställan att eftersom säkerhetsprövningar är något som sker löpande även av redan anställda personer på säkerhetskänsliga tjänster, så skulle regelskärpningen även gälla dessa personer. Det innebär att en regelskärpning kan innebära att anställda kan bli underkända ”vilket är en följd som respektive verksamhetsutövare behöver hantera”.
Ut på remissrunda
Säkerhetspolisens hemställan skickades ut av den sittande regeringen veckan efter valet. Sista datum att besvara remissen är den 14 december. Bland de 35 remissinstanserna är framför allt en lång rad myndigheter, men även branschorganisationer, fackförbund och Advokatsamfundet.
Statssekreteraren lämnar: ”Vill man riva upp får man göra det”
Männen vann valet – könsskillnaderna har aldrig varit större
