Trots elexportsrekord – Sverige planerar inte att dela med sig av övervinsterna
(Foto: © European Union 2022)
EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att dela med sig av övervinsterna från sin elexport. Men Sverige har inga planer på att följa uppmaningen och teckna några solidaritetsavtal, trots att de svenska intäkterna i år redan uppgår till 26,1 miljarder kronor.
Den 1 december ska det enligt det senaste energikrisförordningen bland annat införas ett intäktstak, där en stor del av inkomsterna över 180 euro per megawattimme från el ska plockas in av staterna för att därefter fördelas tillbaka till kunder.
I blickfånget är främst de så kallade övervinsterna från vind-, vatten- och kärnkraft.
Men för länder som Luxemburg och Litauen, som får omkring 70 procent av sin el på import, så lär det inte bli särskilt mycket klirr i kassan. För såsom reglerna är överenskomna så är det endast det huvudsakliga exportlandet som ska dela med sig av intäkterna. Det innebär i praktiken att många elkunder i importberoende länder betalar till subventioner för konsumenter i exportländer.
Men samtidigt kan länderna också dela med sig av intäktstaksinkomsterna. De så kallade solidaritetsavtalen är också något som uppmuntras av EU-kommissionen.
– Jag tycker att inkomsterna ska gå till de länder där priset betalas, så att de länderna kan ge resurserna till de hushåll och speciellt små- och medelstora företag som behöver det för att överleva vintern, sade EU-kommissionären Frans Timmermans när förordningsförslaget presenterades.
Litauen troligaste kandidaten
För svensk del är den preliminära bedömningen att landet inte är bundet av att dela med sig av intäkterna. Närmast ligger i så fall att dela med sig till Litauen, som importerat mycket av sin el från Sverige. Men enligt litauiska motsvarigheten till Svenska kraftnät ska Lettland ha varit det land som exporterat mest till Litauen år 2021.
Men läget är samtidigt något oklart. Dels eftersom det inte är helt klart vad som ska definieras som det ”huvudsakliga exportlandet”. Dels eftersom data från handelsplatsen Nordpool pekar på att kraftflödena varit större från Sverige under samma period. Hittills i år har litauiska konsumenter betalat i genomsnitt dubbelt så mycket för el som svenska konsumenter.
Men även om Sverige inte skulle vara tvingande, så finns fortsatt den frivilliga möjligheten. Men utgångspunkten från övergångsregeringen är att de övervinster som plockas in ska gå till svenska konsumenter.
– Vi har velat förtydliga texten och man skulle kunna tolka texten på väldigt olika sätt, svarade energiministern Khashayar Farmanbar (S) när han intervjuades efter beslutet hos ministrarna. Han fortsätter:
– Från vår sida så är det väldigt tydligt att det inte går att tolka detta på ett annat sätt. Men som med all EU-politik, så behöver det tolkas vidare.
Altinget har sökt energiministern för en intervju vid upprepade tillfällen, utan framgång.
Rekordinkomster från elexporten
Att blickarna vänds mot Sverige i denna fråga är inte förvånande. Fram till i augusti i år har Sverige exporterat el för 26,1 miljarder kronor, enligt data från Svenska Kraftnät som SVT rapporterat om. Det är mer än tre gånger mer än året före, 6,9 miljarder kronor. Sverige övertog också positionen i somras som det land som exporterade mest el i EU efter att de franska kärnkraftverken gått ner i produktion.
Hur stor del av dessa inkomster som har överstigit det kommande intäktstaket är dock inte klart. Det saknas också en bedömning av hur stora de potentiella intäkterna från den exporterade elen skulle bli. En uppskattning inom Regeringskansliet pekar på att intäktstaket totalt kan röra sig runt tio miljarder kronor under den aktuella perioden fram till juni nästa år, att jämföra med konsumentstödet från flaskhalsintäkterna på runt 60 miljarder kronor.
Men allt beror samtidigt på hur andra styrmedel, exempelvis elsparkraven, påverkar elpriserna i grannländernas elprisområden i vinter.
– Det kan röra sig om allt mellan två miljarder till kanske 20 miljarder kronor, beroende på elpriset och behoven i andra länder, säger en regeringskälla.
Saknas faktiskt beslut i frågan
Att Sverige hittills valt att gå emot EU-kommissionens uppmaning baseras på diskussioner i näringsutskottet och EU-nämnden i september. Men det har enligt Altingets uppgifter fattats något beslut i den faktiska frågan i riksdagen, vilket gör läget något oklart särskilt på grund av att det är en övergångsregering som för Sveriges talan.
Men mot bakgrund av diskussionerna i utskotten och den budgetrestriktiva linje som Sverige intagit i andra sammanhang, samt att Sverige är en stark förespråkare för att försvara medlemsländernas egen beslutsrätt, men också ansvar, för energimixen, lutar det mot att Sverige inte rör på sig.
Sverige var också enligt Altingets uppgifter avvisande till förslag från de importberoende länderna i förhandlingen om att göra solidaritetskraven för exportintäkterna mer tvingande. Till Politico uttrycker flera diplomater från de aktuella importländerna frustration över regelverket.
Ett parti som stödjer linjen att intäktstaksintäkterna från exporterad el ska stanna i Sverige, på samma sätt som i normalläget, är den tilltänkta regeringsbildaren Moderaterna.
Varför ska inte de som betalar elbolagen få ta del av intäktstaksinkomsterna?
– Det vore helt orimligt om inte de intäkter som genererades i Sverige inte stannade här även i detta avseende. I nuläget stannar alla intäkter som genereras i Sverige här, svarar Carl-Oskar Bohlin, tidigare näringsutskottsordförande och energipolitisk talesperson hos Moderaterna i ett skriftligt uttalande.
Överblick: Många hoppas på L och Strandhäll blir oppositionell
Svårare nå klimatmål när kolförrådet i växande skog inte ökar lika snabbt
