Infrastrukturministern: Svårt att leverera i hårda ekonomiska tider
Förväntningarna på infrastrukturpolitiken är högt ställda, men Andreas Carlson trycker på vikten att inte lova eller ställa ut löften som är högre än vad regeringssamarbetet kan leverera. Han vill inte heller öppna för lånefinansiering, trots uppmaningar och öppningar från de egna expertorganen.
När järnvägsbranschen samlades på Järnvägsdagen 2022 ställde politikerna i ansvariga Trafikutskottet upp på ett stort antal prioriteringar från branschens önskelista, bland annat rörande ökade investeringar i underhåll och investeringar i nytt signalsystem.
Men trots att den ansvariga ministern, Andreas Carlson (KD), sitter på en nationell infrastrukturpott som beskrivs som rekordstor, så är behoven långt större än vad som finns tillgängligt.
Samtidigt har han inte fått grönt ljus för att ytterligare utvidga sin pott via alternativa finansieringskällor, vilket gör det svårt att ens leva upp till de prioriteringar som regeringssamarbetet kommit överens om. I en intervju med Altinget har Infrastrukturministern ett tydligt besked: Det gäller att hålla hårt i plånboken.
– Det finns ju väldigt stora behov både i underhåll och i nya projekt. Och en väldigt hög kostnadshöjning, och även en risk för det framåt, med hög inflation och höga räntor, samt materialkostnader som skenar till följd av det, säger Andreas Carlson till Altinget och fortsätter:
– Det gäller då att ta väldigt stort ansvar i det nya ekonomiska läget vi är i, och inte lova eller ställa ut löften som är högre än vad vi kan leverera, men också att se till att underhålla över tid. Det är därför vi har gjort omprioriteringen med att inte bygga vidare nya stambanor för höghastighetståg och i stället rikta om det för att stimulera arbetspendling, godstrafik och underhåll.
Upplåning?
Samtidigt har både klimat- och finanspolitiska rådet båda resonerat i termer av att det bör övervägas att upplåna medel för att genomföra investeringar i bland annat infrastruktur för att leva upp till de klimatpolitiska målen, något som nu plockas upp av både MP och V i skuggbudgeten.
Hur går snacket med finansdepartementet för din del kring detta. De brukar säga nej till sådant?
– Vi har ju en modell för att finansiera infrastruktursatsningar som har tjänat Sverige väl i den nationella infrastrukturplanen. Men man behöver också se när vi börjar med planrevideringen, som vi inte börjat med, att det är väldigt viktigt att inte ställa ut för mycket. För även pengar som lånas ska någonstans betalas, det behöver man ta ansvar för i ett läge när ekonomin är i en väldigt utmanade situation. Det är på pappret kanske – och som en del i enskilda projekt intressant att lyfta som en diskussionspunkt. Men sedan när det ska in i den ekonomiska politiken så behöver man ta ansvar för helheten.
Har du stött på en vägg, eller har du ens lyft frågan?
– Exakt hur vi bereder frågor i Regeringskansliet kommer jag inte att gå in på. Men vi kommer att titta på olika projekt som kan lyftas fram och tidigareläggas, eller ett underhåll som kan förstärkas, när vi också ställer om järnvägspolitiken och inte går vidare med utbyggnaden av stambanorna.
Och samtidigt skenar kostnaderna. Jag gissar att det inte är den enklaste säljpitchen internt på regeringskansliet?
– Det är inte en enkel pitch för någon. Det är därför det är viktigt att Trafikverket arbetar med kostnadskontroll, vilket de gör och har högt på sin agenda. Det är något som jag i dialog med myndigheten också följer, förstås.
Alla överens – men finns medlen?
”Prioritera av underhållskulden” är ett budskap som alla partipolitiska representanter läppar. Men bara på järnvägen bedöms skulden ligga på 60 miljarder under närmsta tolvårsperioden utöver det annonserade i nationell plan.
Att skjuta till fem miljarder mer årligen är ju inte det lättaste i en förhandling med finansen. Det är inte det roligaste att jobba med, när man ska förhandla tänker jag?
– Nej, och det är bara järnvägssidan. Sedan har vi vägsidan där en stor del av vägarna är byggda på 70-talet och börjar passera sin livslängd. Det rör både broar, vägtrummor och andra kritiska punkter i vägnätet som vi också behöver ta ansvar för samtidigt. Jag har inga nya besked nu kring prioriteringar. Men det är en tuff situation, givet det ekonomiska läget, och det är klart att det påverkar infrastrukturplaneringen.
Samtidigt har du ett underlag med många starka viljor: SD har ganska starka visioner kring hur Trafikverket bör förändras framöver – och förespråkar bland annat en uppdelning och minskning av personalen. Hur ser du på dina parlamentariska förutsättningar för att få majoritet för din politik?
– Vi har ett väldigt gott samarbetsklimat, både i regeringen och med Sverigedemokraterna som utgör regeringsunderlaget, och för dialog med dem om aktuella frågor. Vi är – som det står i regeringsförklaringen, exempelvis överens om att underhållet ska prioriteras vad gäller järnvägen, med syftar att stärka godstrafiken och arbetspendlingen.
Så i och med frågan om att splittra Trafikverket inte står där, så är det inte en aktuell fråga?
– Det är inte en aktuell fråga i den mening att den frågan lyfts i något sammanhang jag varit med i. Utan det är något som man kan diskutera. Alla partier får diskutera de frågor de vill, och därför kan det vara värt att diskutera. Som jag ser det är det viktigaste nu, att Trafikverket utför det uppdrag de har, och inte minst kopplat till kostnadskontroll och det tuffa läge som ekonomin är i.
EU kortsluter makten och spottar ut nödåtgärder som aldrig förr
Karin Karlsbro om avhoppet: ”Tråkigt att en kollega lämnar”
