KU pressar myndighetstoppar om regeringens coronastrategi

I dag startar KU-utfrågningar av bland andra Olivia Wigzell, gd Socialstyrelsen, om regeringens coronastrategi. "Vi har haft en bra dialog" säger hon till Altinget. Men Tobias Billström (M) menar att "relationen" mellan myndigheten och regeringen behöver utredas.

I dag torsdag startar utfrågningar i Konstitutionsutskottet (KU) med anledning av riksdagsledamöternas KU-anmälningar och KU:s efterföljande granskning av hur regeringen har agerat i samband med coronapandemin.

Bra dialog

En av de som ska frågas ut är Olivia Wigzell, gd för Socialstyrelsen, en av de centrala myndigheterna i samordningen av coronainsatserna. Hon säger sig dock inte “ha mandat att bedöma regeringens hantering av coronapandemin”.

– Socialstyrelsens arbete har framför allt handlat om att genomföra den strategi som regeringen har haft, säger hon till Altinget.

– Vi tycker att vi har haft en genomgående bra dialog med både regeringen och Regeringskansliet.

Olivia Wigzell ska främst svara på frågor om hur tillgången på skyddsutrustning och annat sjukvårdsmaterial har hanterats, men även om regeringens beslut och åtgärder kring coronastrategin.

”Just in time”

När coronapandemin bröt ut vållade bristen på skyddsutrustning stora problem i smittskyddsarbetet samtidigt som coronavisruset spred sig som en löpeld i Sverige på bland annat äldreboendena.

Vad kunde gjorts annorlunda för att säkra tillgång på skyddsutrustning?

– Redan under hösten 2019 när materielkrisen inträffade insåg vi att det saknades tillräckliga volymer av skyddsutrustning och sjukvårdsmateriel ute i landet.

Enligt Wigzell uppstod materielkrisen på grund av störningar i leveranser och det saknades en stabil lagerhållning.

– Det var “just in time”-leveranser.

Har påpekat flera gånger

Wigzell menar att enligt ansvarsprincipen vilar ansvaret för lagerhållning på regionerna och kommunerna.

– Efter materielkrisen har vi flera gånger i våra risk- och sårbarhetsanalyser påpekat att de behöver bygga en mer robust lagerhållning.

– Det ansvaret åvilar hälso- och sjukvårdens huvudmän. Och det har visat sig att det inte säkerställts och att vi därför gick in i pandemin med en väldig sårbarhet.

Därför fick Socialstyrelsen ett kompletterande regeringsuppdrag att göra upphandlingar av utrustning, då man som nationell myndighet hade bättre upphandlingsmöjligheter än enskilda regioner.

– Regeringen gjorde en extraordinär lösning som i det akuta skedet hade en funktion, säger Olivia Wigzell, och poängterar att uppdraget kvarstår.

Avbrutet uppdrag

KU kommer även att fråga Olivia Wigzell om det regeringsuppdrag som Socialstyrelsen fick att kartlägga möjligheterna till huruvida svensk industri kan starta inhemsk produktion av sjukvårdsmaterial på både kort och lång sikt.

– Vi fick uppdraget i mitten på mars förra året. Vi förberedde och förde dialoger med industrin och näringsdepartementet, säger hon.

– Men det som efterfrågades var investeringsstöd, stimulansbidrag och omställningsstöd, vilket är stöd av annat slag än vad vi kan ge.

Uppdraget avbröts och istället gav regeringen ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap om hur saken kan hanteras vid framtida kriser.

Inte följt försiktighetsprincipen

Tobias Billström (M) är en av de drivande bakom KU-anmälningarna. Enligt Billström har regeringen haft en ”vänta och se” mentalitet under coronakrisen, i stället för att följa försiktighetsprincipen och agera mer handlingskraftigt.

– Under en period motiverades strategin med den stora belastningen inom sjukvården. Sedan ändrade regeringen successivt sitt budskap till att den handla om att bekämpa smittspridning, säger han till Altinget.

Enligt Billström har regeringen vid flertalet tillfällen påstått en sak men sedan gjort en annan.

Vad hoppas du att utfrågningen av Olivia Wigzell ska leda till?

– Det ska bli extra intressant att få vet hur hon och hennes myndighet har hanterat frågorna, och vilken relation som funnits mellan Socialstyrelsen och regeringen. Det behöver utredas.

– Vi behöver få svart på vitt i vilken utsträckning myndigheterna har fattat egna beslut eller när de har följt regeringens beslut. Exempelvis varnade MSB:s dåvarande chef Dan Eliasson regeringen för att strategin var riskabel, säger Billström.

Tobias Billström menar att det inte går att peka ut vilka enskilda beslut eller ageranden som varit mest allvarliga eller ödesdigra.

– Därför har vi valt att anmäla hela regeringen, säger han.

Fler toppar frågas ut

Andra som ska frågas ut i KU-utfrågningarna är Harriet Wallberg, tidigare nationell testkoordinator, Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, Dan Eliasson, tidigare generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges Kommuner och Regioner.

Artikeln är uppdaterad med kommentar från Tobias Billström (M).

Beslutskedja: Utvärdering av åtgärderna för att hantera utbrottet av det virus som orsakar sjukdomen covid-19

12/4
2020
3/6
2020
30/6
2020
30/6
2020
15/12
2020
15/12
2020
17/12
2020
28/1
2021
5/2
2021
25/3
2021
3/6
2021
30/9
2021
14/10
2021
18/10
2021
29/10
2021
29/10
2021
2/11
2021
2/11
2021
3/11
2021
3/11
2021
3/11
2021
10/11
2021
12/11
2021
16/11
2021
18/11
2021
11/1
2022
13/1
2022
23/2
2022
25/2
2022
25/2
2022
25/2
2022
25/2
2022
28/2
2022
1/3
2022
2/3
2022
8/3
2022
9/3
2022
6/4
2022

Forrige artikel Överblick: Vårstädning av folkbokföringen och EU stoppar vaccinexport Överblick: Vårstädning av folkbokföringen och EU stoppar vaccinexport Næste artikel Skilda idéer om kampen mot avfallsbrottsligheten Skilda idéer om kampen mot avfallsbrottsligheten
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.