EU-politiker på yttersta högerkanten dominerar på Facebook

Det är EU-parlamentariker från ytterhögern som dominerar den offentliga debatten på Facebook, medan traditionella mittenpartier ligger långt efter i kampen om att engagera användarna, visar en studie. Detta gäller även de svenska parlamentarikerna. Men det finns undantag.

BRYSSEL. Det är partierna på yttersta högerkanten och partilösa ledamöter med samma agenda som dominerar på Facebook, sett till likes, delningar och kommentarer. Det visar en nyligen publicerad studie från det danska konsultföretaget Common Consultancy, som följer politikers beteende på sociala medier. Studien bygger på mer än 572 miljoner av EU-politikernas interaktioner på plattformen sedan förra EU-valet.

– Det visar att nationalisterna och extremhögern dominerar det politiska samtalet på Facebook över hela Europa. Och de gör det med kritik mot stödet till Ukraina, med motstånd mot den gröna omställningen och med hård kritik mot EU. De här partierna vinner just nu den digitala valrörelsen på Facebook ganska ordentligt, säger Eske Vinther-Jensen, delägare i Common Consultancy. 

Måste engagera och entusiasmera

Eske Vinther-Jensen kallar det ”en oroande bild” av hur Europas politiska centrum kämpar för att göra sina åsikter hörda.

– De kan inte engagera eller entusiasmera väljare digitalt i samma utsträckning. Och de är på väg att förlora ett antal dagordningar som ur vårt perspektiv är avgörande för Europas framtid och för övrigt också för det kommande EU-valet, säger Eske Vinther-Jensen.

Han varnar för att bagatellisera betydelsen. Enligt Common Consultancy använder nära åtta av tio svenskar Facebook varje vecka, och det är fortfarande den dominerande plattformen på europeisk nivå.

– Vi vet att om man gör bra ifrån sig på Facebook så får man fler interaktioner, och då får man fler väljare. Om det inte vore så skulle de politiska partierna inte lägga så mycket pengar på reklam på sociala medier, säger han.

{{toplink}}Om man tittar på vem som är bäst på att få människor att reagera på deras innehåll är det de grupplösa ledamöterna i parlamentet som har störst inverkan. Det är en brokig skara, inklusive Viktor Orbáns parti Fidesz och flera andra högerprofiler.

Därefter kommer den politiska gruppen längst till höger i parlamentet, Identitet och demokrati (ID). Där sitter exempelvis Dansk Folkeparti tillsammans med franska Marine Le Pens Nationell samling, Tysklands Alternativ för Tyskland och österrikiska Frihetspartiet.

På tredje plats kommer medlemmar från nationalkonservativa ECR, där Sverigedemokraterna sitter tillsammans med bland annat Italiens premiärminister Giorgia Melonis Fratelli d'Italia och det tidigare polska regeringspartiet PiS.

Först därefter kommer den politiska mittfåran in i bilden. Sämst går det för ledamöterna i den gröna partigruppen där svenska Miljöpartiet sitter. Politikerna i parlamentets största och mäktigaste politiska grupp, kristdemokratiska EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna sitter, är näst sämst på att engagera användare på sociala medier.

Satsa hårdare än konkurrenterna

– Det märkliga är att det är de partier och politiker som har minst inflytande i parlamentet, och som också är mest skeptiska till EU:s ambitioner inom de stora frågorna, som gör bäst ifrån sig på Facebook, säger Eske Vinther-Jensen.

– Det finns två sätt att tolka det. En är att de bara skriker högt, men de har inget inflytande. Det andra är att de som har inflytande inte kan omsätta sin politik till något som folk vill engagera sig i, konstaterar han.

Men för Dansk Folkepartis EU-parlamentariker, Anders Vistisen, som sitter i ID-gruppen tillsammans med flera av de parlamentariker som toppar listan över mest reaktioner, är det logiskt.

– Många av mina kollegor har inte tillgång till de traditionella medierna på samma villkor som sina politiska motståndare. Så de har också ett helt annat fokus på sociala medier än sina konkurrenter i de här länderna, säger Anders Vistisen.

Samma trend i Sverige

I en separat analys har Common Consultancy kartlagt hur de 21 svenska EU-parlamentarikerna har skapat engagemang på Facebook under 2023.

I linje med resultatet på EU-nivå är det Sverigedemokraternas Charlie Weimers som bäst fångat användarnas uppmärksamhet. Hans inlägg fick i snitt mer än dubbelt så många reaktioner – 1 971 stycken – som nästa person på listan, dåvarande kristdemokraten Sara Skyttedal, med 931 reaktioner.

– Vi väljer att presentera frågor som väcker känslor. Ställningstaganden som väcker känslor. Det innebär ett gensvar, förklarar Charlie Weimers sitt genomslag för Altinget.

Sverigedemokraten, som även är den som under mandatperioden lagt klart mest pengar på annonser på Facebook av de svenska parlamentarikerna, pekar också på att konflikt engagerar väljarna.

– Att vi är i någon slags opposition till EU-byråkratin är ju någonting som väcker känslor i det här fallet och gör att människor blir intresserade, säger han och lägger till:

– Det är väl mer intressant för människor att interagera med ett sådant inlägg än med en återrapportering från rapportören för förordning om avfallshantering.

Charlie Weimers har också börjat anpassa hur han agerar och uttrycker sig i andra politiska sammanhang för att det ska fungera i sociala medier. Exempelvis hur han håller tal i parlamentet.

– Förr i tiden skulle jag väl ha inlett med en bakgrund till ärendet. Men nu är det mer pang på. För att om inte jag väcker intresse de första 5-10 sekundrarna så har jag tappat de allra flesta, säger han.

Saknar kvalificerat motstånd

Konservativa EPP, den socialdemokratiska partigruppen samt liberala Renew står tillsammans för endast 39 procent av alla interaktioner under mandatperioden – trots att de utgör 60 procent av parlamentet.

Mark Blach-Ørsten är professor i medieforskning vid Roskilde universitet och han tycker att det är märkligt att de mer etablerade partierna inte tar utmaningen från den extrema falangen på större allvar.

– Det saknas en kvalificerad motreaktion. Och med det menar jag en respons som kan förmedlas i kortare meningar och med tydligare budskap, säger han.

– Om de inte får upp farten lite så finns det en risk att de helt tappar den där oavsiktliga exponeringen när folk är inne på Facebook och mer eller mindre frivilligt exponeras för olika typer av politiska inlägg.

”Vi måste bli bättre”

Vänsterpartisten Malin Björk är den av de svenska EU-parlamentarikerna som under 2023 skapade minst engagemang bland Facebook-användarna.

”Det är helt klart så att vi i vänstern måste bli bättre på sociala medier. Vi måste ju vara där människor är. Högernationalisterna har under en ganska lång tid byggt upp en stor bas på olika sociala medier, medan vi andra partier riktat in oss mer på de traditionella medierna, tror jag”, säger hon i en kommentar till Altinget och pekar för egen del på begränsade resurser för att interagera mera på sociala medier.

”Sedan är det ju också så att sociala mediers algoritmer tenderar att premiera högernationalistiska budskap eftersom de ofta är extremt förenklade och väcker starka känslor, ofta hatiska.”

Inte en plats för EU-information

Professor Mark Blach-Ørsten på Roskildes universitet i Danmark pekar på svårigheterna med att förmedla EU-information i ett medium där åsikterna vinner.

– Du måste välja ditt slagfält med omsorg. Och Facebook är inte en plats för EU-information. Det är en plats för EU-positioner, säger professorn.

Marie Grusell, som är forskare och docent i politisk kommunikation och sociala medier vid Göteborgs universitet, är inne på samma linje.

Enligt henne är det just två kategorier av inlägg som skapar interaktioner på Facebook. Dels handlar det om kontroversiella ämnen, som får folk att reagera – både positivt och negativt.

Hon pekar på att Charlie Weimers inlägg ofta är kontroversiella för den stora massan.

– Att han skapar engagemang betyder inte att alla tycker att han är bra. Utan att det betyder att en kärna tycker att han är fantastisk. Och sedan så är det ju väldigt många som tycker att han är dum i huvudet. Det är ju så man skapar engagemang, säger hon.

Den andra kategorin inlägg som skapar mycket reaktioner är de mer personliga och privata, enligt Marie Gunell.

Även sakpolitik kan engagera

Det är också inom dessa kategorier som de svenska parlamentarikerna har skapat mest engagemang. Common Consultancy pekar i sin studie fram tre inlägg av svenska parlamentariker som under 2023 skapade mest reaktioner.

Här toppar miljöpartisten Alice Bah Kuhnke med ett privat inlägg om vännen och författaren Mia Törnblom medan två av Charlie Weimers inlägg – om EU:s föreslagna renoveringskrav samt ett inlägg om krafttag mot islamism i samband med terrordådet mot svenska fotbollsfans i Bryssel i höstas – kommer som tvåa och trea.

Marie Grusell pekar på just Alice Bah Kuhnke som en politiker som sticker ut i att blanda politik och det privata.

– Hon har ju alltid politik i sina meddelanden men ibland så är hon då mer personlig och berättar någonting privat. Och då känner man som följare att det känns mer genuint och autentiskt.

I sin studie lyfter Common Consultancy också fram några svenska ledamöter som engagerat i specifika sakfrågor.

Jessica Polfjärd (M), Alice Bah Kuhnke (MP) och Evin Incir (S) har under valcykeln visat att det är möjligt att engagera väljarna i ämnen som abort, kärnkraft, jordbruk – och motståndet mot extremhögern.

– Det visar att både vänstern och högern kan engagera väljarna. Om de kan göra EU till något konkret, något personligt och något värdebaserat, säger Eske Vinther-Jensen. {{toplink}}

Forrige artikel Svantesson om dystra klimatkalkylen: ”Självklart ska vi få ner utsläppen” Svantesson om dystra klimatkalkylen: ”Självklart ska vi få ner utsläppen” Næste artikel Finansministern: Fler kommer att bli arbetslösa Finansministern: Fler kommer att bli arbetslösa
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.