Högerledaren har gjort miljön till ideologisk stridsfråga: ”Vill inte ge populisterna argument för att vinna röster”

BRYSSEL. När de europeiska väljarna senast gick till valurnorna 2019 utropades valet i många länder – inklusive i Sverige – till ett klimatval.

Året därpå kunde den nya EU-kommissionen, med den konservativa kommissionsordföranden Ursula von der Leyen vid rodret, presentera EU:s Green Deal – en bukett gröna lagförslag som ska hjälpa EU att uppnå klimatneutralitet år 2050.

Men på fem år har den gröna politiken blivit en infekterad politisk fråga, där symboler och slagord dominerar debatten. I EU-parlamentet har klimat- och miljöpolitiken också blivit ett slagfält som splittrar de folkvalda från höger till vänster.

Vid det kommande valet till Europaparlamentet kan de gröna sakfrågorna mycket väl bli avgörande igen - bara med omvända förtecken.

Åtminstone om man frågar ledaren för EU-parlamentets största partigrupp, den kristdemokratiska och konservativa gruppen EPP, Manfred Weber.

– Människor är intresserade av hur vi når de gröna ambitionerna i EU:s Green Deal kombinerat med ekonomisk framgång. Om vi inte har folkets stöd för den gröna omställningen finns risken att populisterna vinner, säger han.

Han fruktar att 2024 blir året då den yttersta högerkanten växer sig så stor att centerns partier inte längre kan ignorera dem.

– Alla européer måste ta ställning till om de vill hålla Europa konstruktivt samman, eller om vi låter oss försvagas internt, säger han över telefonen från en buss på väg genom Polen mot Kyiv.

Den ”destruktiva” högerflanken vinner terräng

Altinget har ringt den konservativa ledaren för att låta honom förklara varför han fruktar att väljarna massivt flyr till höger, och vad hans strategi är för att förhindra det.

Och framför allt för att förklara varför han – i motsats till vad hans kritiker hävdar – inte leder en grön reträtt, trots att hans grupp aktivt har bromsat flera ärenden.

Han börjar dock med att räkna upp de högerpopulistiska tendenser som växer fram i många europeiska medlemsländer. Marine Le Pens franska parti Rassemblement National, Tysklands Alternative für Deutschland (AfD), Geert Wilders holländska Frihedsparti (PVV) och Polens Lag och Rättvisa (PiS), som trots förlusten i november fick 35 procent av rösterna.

De senaste årens valresultat är en varning inför det kommande EU-valet, spår Manfred Weber.

– Det kommande valet till Europaparlamentet kommer att avgöra om vi kan lösa problemen tillsammans, eller om destruktiva röster i Europa kommer att få majoritet. Så det står mycket på spel. Mitt första budskap är att ta detta val på allvar, förklarar den tyska politikern, som stöds i analysen att den politiska tyngdpunkten håller på att förskjutas mot höger, enligt opinionsundersökningar från EU Matrix och European Council on Foreign Relations.

Ledaren för en grön reträtt?

För att undvika att bli allt för vänlig med den gröna rörelsen är Manfred Weber upptagen med att företräda en hård migrationspolitik samt en klimat- och miljöpolitik som tar hänsyn till låginkomstgrupper, jordbrukets och industrins intressen.

Därför har han det senaste året blivit anklagad för att leda en reträtt på den gröna dagordningen i parlamentet.

I parlamentet, som tidigare var känt som EU:s gröna drivkraft, har många gröna lagförslag i kommissionens Green Deal blivit märkbart urvattnade under förhandlingarna med de folkvalda. Detta beror framför allt på EPP, som i egenskap av den största gruppen har varit avgörande i många omröstningar.

Men Weber ser inte de intensiva politiska förhandlingarna som ett uttryck för en polarisering kring den gröna dagordningen, utan snarare som en naturlig politisk process.

– Låt mig börja med den positiva aspekten. Vi som européer är överens om ambitionerna. Vi vill visa världen vägen till klimatneutralitet. Men vägen dit - de konkreta stegen - är kontroversiell. Men det är normalt i en demokrati att man är oenig om hur problem ska lösas.

Vänstern misslyckas

EPP:s parlamentariker har varit oeniga med sina kollegor om vägen till klimatneutralitet. Detta syns bland annat i två lagförslag från kommissionen om främjande av naturrestaurering och minskning av användningen av bekämpningsmedel.

EPP har försökt bromsa båda lagförslagen med argumentet att de inte erbjuder europeiska lantbrukare hållbara alternativ och att förslaget spelar hasard med livsmedelssäkerheten.

– Vi kan inte genomföra lagstiftning som utarbetades innan kriget i Ukraina började, utan att ta hänsyn till hur världssituationen har förändrats. Varje lördag går människor [i medlemsländerna] till stormarknaden, där de ser konsekvenserna av inflationen som har påverkat livsmedelspriserna över hela Europa, säger Manfred Weber om hans partis linje angående de två lagförslagen.

– Vänstern misslyckas, eftersom den bara levererar ambitionerna, men utan en balanserad strategi för ekonomin och vår industri. Å andra sidan utgör högerextremisternas vilja att förstöra allt också ett hot mot Europa. Där ser jag oss positionerade i mitten av Europa, där vi försöker balansera saker och ting.

Inte dikterad av populismen

Manfred Weber låter på många sätt som ett eko av de klimatskeptiska röster på den yttersta högerkanten, som han själv tar ställning mot.

Därför har han och hans parti ofta anklagats för att anta ytterhögerdiskursen.

Den kritiken har den spanska vice statsministern, Teresa Ribera, nyligen framfört. I en intervju med Politico kritiserar hon EPP för att ge näring åt den yttersta högerkanten med sitt korståg mot EU:s Green Deal.

– De försöker efterlikna den yttersta högerkanten för att undvika den yttersta högerkanten. Till slut går alla mot den yttersta högern, säger Ribera, som också är minister för grön omställning, till den internationella mediekanalen.

Men Weber avvisar frågan om huruvida det kan ha negativa konsekvenser för unionens förmåga att bekämpa klimatförändringar.

– Om vi inte kan övertyga den europeiska befolkningen kommer det att ha negativa konsekvenser. Det är därför jag säger att vi behöver ledarskap, säger han och står fast vid sitt stöd för de gröna målen.

Partiledaren vill inte acceptera att det är EPP som är boven. Boven måste man se längre till höger efter, anser han.

Dina kritiker skulle säga att du offrar klimatets intressen för makt och för att behålla majoriteten i Europaparlamentet. Är det inte politikernas uppgift att gå i täten och berätta för folket vilken politik som är nödvändig, istället för att låta sig styras av populistiska strömningar i medlemsländerna?

– Jo, det är det. Men vi måste göra det med en förståelse för att den gröna omställningen kommer att få massiva sociala konsekvenser. Det är det som ger näring åt populismen, och jag vill inte ge populisterna argument för att vinna röster. Jag vill övertyga människor om att vi måste hitta pragmatiska, teknologiska och socialt ansvariga lösningar. Så vi drivs inte alls av några populistiska strömningar.

Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.