Liberalerna tappar över 100 års riksdagserfarenhet

Flera tongivande liberala profiler kandiderar inte till riksdagen. Veteranerna med Barbro Westerholm i spetsen har tillsammans över 100 års erfarenhet. Samtidigt är tidigare ledamöter sugna på comeback.

Liberalerna har haft en rörig mandatperiod bakom sig. När partiet går till val på söndag blir det utan en rad trotjänare. De flesta av partiets riksdagspolitiker vill fortsätta. Men de sju ledamöter som inte ställer upp för omval har tillsammans 113 års riksdagserfarenhet.

Längst i riksdagen har Barbro Westerholm suttit. Hon kom in första gången 1988 och lämnar efter 27 års ledamotskap.

– Jag har en del annat som jag vill få klart innan jag lägger ihop ögonen, sade hon till Altinget i oktober 2020

En viktig kraft som går förlorad, enligt Stockholmspolitikern Anna Starbrink som kandiderar till riksdagen höst.

– Jag har lovat Barbro Westerholm att fortsätta hennes arbete med HBTQ-frågorna. Det tänker jag förstås göra, säger hon till Altinget.

Bland de ledamöter som lämnar har tre suttit i riksdagen sedan 2002. Det rör sig om partiets försvarspolitiska talesperson Allan Widman, den kulturpolitiska talespersonen Christer Nylander och KU-ledamoten Tina Acketoft.

– Jag har varit förtroendevald i 36 år. Det är en lång värnplikt, sade Widman till Altinget i mars. Då berättade han också att han siktar på att skriva en bok om sin tid i riksdagspolitiken.

Veteraner på väg tillbaka

Men samtidigt som många profiler lämnar kandiderar också några tidigare ledamöter med ordentlig erfarenhet i bagaget. Listan i Skåne läns västra valkrets toppas av Mauricio Rojas, 72 år, som satt i riksdagen 2002–2008. Sedan dess har han också hunnit med att vara kulturminister – i Chile.

Och i Stockholm står partiets tidigare ekonomisk-politiska talesperson Carl B. Hamilton, 76 år, på åttonde plats. Han har varit riksdagsledamot i flera omgångar tidigare (1991–1993, 1997–1998 och 2002–2014). Nu vill han tillbaka till politikens finrum.

”Jag lämnade partipolitiken för sju år sedan och hade inga planer på att återvända. Men jag kan inte stillatigande se på när det parti jag tjänat och vars idéer jag tror på, håller på att åka ur riksdagen och därmed hamna utanför Sveriges viktigaste forum för politisk debatt och beslut.”, skrev han på Expressen när han meddelade sin kandidatur.

Men om det ska lyckas får han troligen lita till personkryss. Liberalerna fick bara sex mandat i Stockholm förra valet.

Nykomlingar

Anna Starbrink som sedan 2010 varit regionråd i Stockholm står desto bättre till för en riksdagsplats med plats fyra på listan.

– Om Liberalerna kommer in så gör jag också det, säger hon till Altinget.

Efter åtta år som ansvarig för hälso- och sjukvården i huvudstaden vill Anna Starbrink fortsätta arbeta med vårdområdet på den nationella arenan.

– Det finns en hel del frågor som påverkar regionen men som faktiskt kräver lagstiftning och som jag vill ta vidare till riksdagen.

Bland Liberalernas toppnamn finns också flera andra politiker som inte har suttit i riksdagen tidigare, däribland regionpolitikern Gilbert Tribo i Skåne, kommunpolitikern Cecilia Rönn i Halland och det tidigare kommunalrådet i Göteborg Helene Odenjung. Den sistnämnda är en av kritikerna mot att Liberalerna ska samarbeta med SD.

– Jag ställer upp för att Sverige behöver fler Göteborgsliberaler i riksdagen och Liberalerna behövs i en ny regering som ett ankare i mitten, gärna en ny alliansregering, sade hon till DN i samband med sin kandidatur 2021.

{{toplink}}

,

Forrige artikel Stadsmissionen hjälper hemlösa rösta – så säger partierna Stadsmissionen hjälper hemlösa rösta – så säger partierna Næste artikel Överblick: M- och KD-väljare vill se SD i regering och statsministern pressades i utfrågning Överblick: M- och KD-väljare vill se SD i regering och statsministern pressades i utfrågning
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.