Vaga besked från partierna om försvarets 40 miljarder
Drygt 40 miljarder extra per år ska fram till Försvarsmakten, enligt partiernas överenskommelse. Men viljan att diskutera varifrån pengarna ska tas är måttlig. ”Vi är överens om två procent. Det finns ingen profileringspotential för partierna i det", säger en försvarspolitiker till Altinget.
Det är många miljarder som ska fram när försvarsanslaget på några få år ska pressas upp till två procent av BNP. För att anslaget ska landa på runt 120 miljarder kronor, så krävs en ökning på drygt 40 miljarder kronor.
Men samtidigt som partierna är rörande eniga om målet på två procent av BNP, så är de påfallande vaga om i vilka lador och skattkistor som miljarderna ska hämtas.
– Det blir en process under det kommande året, säger Centerns försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström och hänvisar till kommande försvarsförhandlingar samt att det ännu saknas en tidsplan för snabbt målet ska nås. Några partier har 2025 som målår, några andra har 2028.
– Vi kommer att behöva diskutera försvarsanslagen i varje budgetprocess, fortsätter Daniel Bäckström.
På frågan om det inte kan vara intressant för väljarna att veta hur partierna vill lösa finansieringen, så hänvisar Bäckström till partiets finanspolitiska talesperson Martin Ådahl, som Altinget har sökt utan framgång.
L börjar med att stryka familjeveckorna
Liberalerna vill ta bort familjeveckorna och ändra överskottsmålet för finansiera anslagshöjningen, men försvarspolitiska talespersonen Allan Widman tror att det kommer krävas mer.
– Det är min bedömning. Sen finns ett reformutrymme också som vi alltid har pekat på, säger han till Altinget.
Men inte heller Liberalerna har räknat på om kalkylen går ihop. Det är inte så intressant för partierna att jämföra olika plus och minus, enligt Allan Widman.
– Vi är överens om två procent. Det finns ingen profileringspotential för partierna i det, säger han.
Miljöpartiet har tidigare nämnt tankar kring en värnskatt. Men Elisabeth Falkhaven, försvarspolitisk talesperson, skriver till Altinget att partiet inte har landat i hur en skatt för upprustning av totalförsvaret ska utformas. Hon skriver: "vi har inga förslag om att det ska tas ut som punkt- eller miljöskatter".
V: Skatter och kanske lån
Vänsterpartiet har inte satt ner foten kring finansieringen, men anser det orimligt att finansieringen ska ske genom nedskärningar i stöd till välfärden. Partiets ekonomiskpolitiska talesperson Ali Esbati uttrycker samtidigt att partiet ”helst ser att delar av finansieringen sker solidariskt”, vilket för partiet innebär att medborgare med högre inkomster ska stå för en större del av finansieringen.
Detta innebär också att partiet ställer sig positiva till Socialdemokraternas skiss på en beredskapsskatt.
– Samtidigt kan det vara så att delar av utgiftsökningarna kan ses som investeringar, som kan lånas upp till, säger Esbati till Altinget, samtidigt som han framför allt trycker på ett budskap:
– Det viktigaste är att finansieringen sker i en så bred överenskommelse som möjligt.
KD: Som en hemförsäkring
Men diskussionerna om att öka anslagen till försvarets upprustning genom skatter, avfärdas från högerblocket.
– Vi har ju redan ett av de högsta skattetrycken i världen, säger KD:s försvarspolitiska talesperson Mikael Oscarsson till Altinget och fortsätter:
– För oss är detta som att inte betala hemförsäkringen. Detta och polisen är a och o, och tillhör våra översta prioriteringar. Det är alltså inte något särintresse, som en annan person kallade det, säger han till Altinget, men utan att kunna svara på hur finansieringen ska gå till.
Altinget har sökt Jakob Forssmed, ekonomisk politisk talesperson hos KD. Men han har inte återkommit innan publicering.
Moderaterna har pekat på stramare bidragssystem och skippade satsningar på höghastighetståg. Sverigedemokraterna vill skära hårt i biståndsanslagen, något som är känsligt för ett annat parti i högerblocket: Kristdemokraterna.
Beskeden ser ut att dröja
Förr eller senare kommer diskussionerna kring försvarets finansiering att hetta till, men inför valet ser det ut att stanna vid att det ska genomföras med eller utan skattehöjningar. Detta trots att SD:s partiledare Jimmie Åkesson efterlyste ökad konflikt kring frågan i en intervju med GP tidigt i våras.
– Politisk enighet i all ära, men jag tror vi kommer behöva höja konfliktnivån kring de här frågorna. För är det så att Socialdemokraterna menar att man ska finansiera det här genom att lägga ytterligare skattepålagor på arbete, då måste konflikten tas. De måste hitta pengarna på något annat sätt, sade han till GP.
S-ledamot öppen för Moderaternas förslag till biståndsreform
Överblick: SD betalar bensin för logga på epa-traktorer och regeringen vill frikoppla elpriset
