Inför valet: Ny kartläggning av partiernas politik för civilsamhället
I valrörelsens slutspurt pekar organisationerna bakom en ny rapport ut riksdagspartiernas civilsamhällespolitik som motstridig. ”Civilsamhället får mycket uppmärksamhet under akuta kriser som skogsbrand, flyktingmottagande och coronapandemi. Men ett starkt civilsamhälle i kris kräver en stark infrastruktur på plats när krisen kommer”, säger Famnas generalsekreterare Ulrika Stuart Hamilton.
Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson beskrev i Dagens Nyheter idrottens framskjutna plats i valrörelsen som något av ett genombrott. Som Altinget nyligen rapporterade har exempelvis Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna presenterat satsningar på idrott i utsatta områden.
Då kan man samtidigt notera att när SVT sport kartlade motioner under den senaste mandatperioden, så var det dubbelt så många som innehöll ordet ”kultur” jämfört med ”idrott”.
Ordval speglar prioriteringar
Ändå brukar idrotten och kulturen anses ha lättare än det övriga civilsamhället att påkalla politikernas uppmärksamhet. I en ny rapport har Civos, Famna, Fremia och Giva Sverige inte nöjt sig med partiernas valmanifest, utan också undersökt motioner, budgetförslag och partiprogram.
Famnas generalsekreterare Ulrika Stuart Hamilton känner igen bilden av att idrott och kultur ligger överst när politiken för civilsamhället utformas.
– Det återspeglas i vår undersökning. En del lyfter idrott som det viktigaste. Vissa partier pratar fortfarande om ”folkrörelser”, andra om ”föreningsliv”, medan ”civilsamhälle” borde vara mer relevant. Annars får man inte med professionella aktörer, som idéburen välfärd. Det är en observation, men hur de uttrycker sig motsvarar partiernas prioriteringar och historia.
Vad reagerar du mest på i resultatet av er undersökning?
– Om man läser dokumenten rakt upp och ner så får man ett positivt intryck, men det motsvaras inte alltid av den konkreta politiken. Vårt fortsatta påverkansarbete får riktas in på att det blir verkstad av orden. Till exempel röstade C, M och SD nej till propositionen om idéburen välfärd, trots allmänt välvilliga formuleringar i åtminstone M:s och C:s partimotioner.
Vill ha mer idéburet
Socialdemokraternas talesperson i civilsamhällesfrågor är Azadeh Rojhan Gustafsson. Utan att veta om Famnas synpunkter tar hon upp ungefär samma frågor. Hennes eget parti har inte velat ge vallöften, så vad kan man då förvänta sig på civilsamhällesområdet framöver?
– Vi kommer att stå upp för en stark tredje sektor i Sverige. Vi vill till exempel att civilsamhället ska växa på bekostnad av det offentliga i välfärdstjänster. Om vi jämför med våra nordiska grannländer, så har vi en låg andel i välfärdssektorn. Inom vissa välfärdstjänster tror jag att civilsamhällets företagande – idéburna, ideella och kooperation – ibland rentav kan göra ett bättre jobb, säger hon till Altinget.
– Utan civilsamhället klarar vi inte av att möta kriser. Ett försvagat civilsamhälle är ett tecken på försvagat samhälle i stort. Så det behövs ett långsiktigt ekonomiskt stöd, vi behöver också visa tillit till samtidigt som vi ser över utmaningar som gör det svårare för civilsamhället i bred bemärkelse att fortsätta sitt arbete, fortsätter hon.
Motstridigt
Patrik Schröder, Fremias samordnare för civilsamhällesfrågor pekar på motstridiga tendenser.
– Vårt seminarium i Almedalen visade på en samstämmighet bland politikerna, om att man vill gå från projektfinansiering till mer generella bidrag. Det är inte så verkligheten ser ut i dag. Men om det är vad partierna verkligen vill, så borde det finnas förutsättningar för att jobba vidare tillsammans efter valet, säger han till Altinget.
Vad ser du i övrigt som sticker ut?
– Det som verkligen sticker ut är att SD föreslår stora neddragningar inom bistånd och folkbildning. Det är en objektivt stor skillnad mot övriga partier.
Altinget har utan framgång sökt Sverigedemokraternas kulturpolitiska talesperson Bo Broman. Att Sverigedemokraterna i sitt senaste budgetförslag ville sänka anslagen till folkbildningen med nästan 1,2 miljarder kronor – eller en fjärdedel – har väckt stor uppmärksamhet.
Folkhögskolorna
SD har också ett förslag om att sänka andelen elever på folkhögskolors Allmän kurs från dagens 40 procent till 15 procent. De vill hellre att den elev som inte har klarat gymnasiet bör söka sig till komvux.
– Vi vill inte plocka bort möjligheten att gå på Allmän kurs på folkhögskola. Men det bör vara den kommunala vuxenskolans huvuduppgift, motiverade Bo Broman förslaget i en intervju med Sveriges folkhögskolor.
Man kan se deras utfrågningar av riksdagspartiernas representanter här.
Biståndet tas upp i en separat artikel.
Rättighetsprespektiv
Civil Rights Defenders har kartlagt partiernas politik utifrån ett rättighetsperspektiv, där de trafikljus-graderar partiernas olika politiska förslag.
Trossamfundens oro
Sveriges kristna råd (SKR) har träffat alla partiledarna utom Magdalena Andersson (S). Under torsdagen gjorde de ett uttalande:
”Partiledarsamtalen avslöjade en påtaglig valhänthet. Å ena sidan förväntas kyrkorna närvara vid personliga och samhälleliga kriser, på anstalter, häkten och sjukhus. Å andra sidan sker en tydlig åtstramning: lagförslag för att stoppa konfessionella skolor, grundat på fördomar om att tro och kunskap utesluter varandra och ensidigt fokus på religiös extremism, och demokrativillkor med orimliga krav för trossamfunden – krav som aldrig skulle accepteras för idrottsrörelsen!”
Så genomförs Valu: ”Adrenalinpåslaget är stort”
Överblick: SD petar två kandidater och M ger nya förslag om Vattenfall
