Kriser, klimatvinster och enighet – det har präglat parlamentarikerna
Fem år har gått sedan de valdes in i Europaparlamentet. De 21 svenska parlamentarikerna har klubbat sina sista EU-lagar för den tidigare mandatperioden. Så här summerar de sin tid i EU.
STRASBOURG. Det har varit en blandning mellan skolavslutningsstämning och kick off när EU-parlamentets 705 ledamöter under den här veckan har träffats för sin sista lagstiftningssession i Strasbourg för den här mandatperioden.
Rekordmånga ärenden ska klaras av samtidigt som valrörelsen bubblar under ytan i de politiska debatterna, pressträffarna och intervjuerna. När de sista lagarna är klubbade på torsdagen packar ledamöterna ihop sina väskor och beger sig hem för valkampanj. Majoriteten av dem kanske är tillbaka till sommaren – 15 av de 21 sittande parlamentarikerna ställer nämligen upp för omval.
– Det är en tudelad känsla. Samtidigt som vi fortfarande har en massa jobb att avsluta så är tankarna redan inne i valrörelsen och man vill bara komma igång, säger den socialdemokratiske EU-parlamentarikern Ilan De Basso.
Krisernas mandatperiod
Mycket har hänt under de fem år som gått sedan 20 svenskar – varav en stor andel nya på jobbet – tog plats i parlamentet sommaren 2019. EU stod då inför sin första skilsmässa från ett medlemsland vilket upptog mycket av unionens fokus.
– När mandatperioden började så trodde jag nästan att brexit skulle vara det värsta som skulle ske, säger Sara Skyttedal, som valdes in i parlamentet för Kristdemokraterna men sedan februari i år är politisk vilde.
Det visade sig dock bara vara början. Snart slog en utdragen pandemi till, senare följt av Rysslands invasion av Ukraina.
Medan Sara Skyttedal beskriver mandatperioden som ”omtumlande”, sammanfattar Heléne Fritzon (S) den som ”krisernas mandatperiod”.
– Sedan vi gick med i EU 1995 så har den här mandatperioden varit den tuffaste någonsin. Vi har haft en pandemi som vi nästan har glömt nu. Och sen fick vi ett krig med Rysslands invasion av Ukraina. Och därpå också både ekonomisk kris, kostnadskris, energikris, säger hon.
Centerpartiets Abir Al-Sahlani hänvisar även hon till pandemin, kriget i Ukraina och nu också det pågående kriget i Gaza.
– Det har varit en riktigt tung mandatperiod, säger hon.
Att pandemin ”tog 18 månader från den här mandatperioden, då ledamöterna inte sågs”, har fått konsekvenser för arbetet tycker Al-Sahlani.
– Det ledde till att man kanske inte lärde känna varandra lika snabbt som man annars gör. Vilket gjorde att man inte kunde skapa de här relationerna så att vi kunde bygga och tillsammans arbeta för bättre lagstiftning.
Klimatet viktigast för många – men inte alla
Samtidigt har det inte hindrat parlamentet från att driva igenom omfattande lagstiftning. Ett av de tyngsta lagstiftningspaketen som sett dagens ljus under mandatperioden är klimatpaketet, Fit for 55. Det är också lagstiftning inom klimatområdet som flera ledamöter lyfter fram som det viktigaste som parlamentet har åstadkommit under den här perioden.
– På pappret är det väl trots allt hela klimatpaketet Fit for 55, säger miljöpartisten Pär Holmgren – även om han understryker att han hade önskat ännu skarpare lagstiftning i linje med vad vetenskapen säger.
– Det är ju uppenbart att vi har lyckats med väldigt mycket grön politik, konstaterar han.
Även för Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers är de grönas framgångar det som sticker ut mest de senaste fem åren – och något som han beklagar.
– Den mest vänsterinriktade mandatperioden i hela EU-parlamentets historia. Ett enda stort segertåg för den gröna gruppen. Tyvärr, säger han.
Enigheten kring Ukraina en styrka
Att parlamentet har kunnat visa enighet är något annat som flera av de svenska parlamentarikerna lyfter fram som viktigast.
– Efter den fullskaliga invasionen så har enigheten i EU, där parlamentet också haft en nyckelroll, visat sig vara det starkaste, skarpaste vapnet för att stötta Ukraina och stoppa Rysslands krig mot Ukraina, säger liberalernas Karin Karlsbro.
– Att vi har klarat av att över partigränser få det breda stödet för att stötta Ukraina, det är historiskt.
Karlsbro pekar på att det också har varit avgörande för parlamentets övriga arbete.
– Hade vi varit splittrade i Ukraina-frågan hade det ju gjort det omöjligt att också ta oss an de andra sakerna, som klimatarbetet, energikrisen, rättsstatsfrågorna. Det hade inte varit framkomligt om vi hade brottats med en oenighet om Ukraina-frågan.
Migration splittrar
När V-parlamentarikern Malin Björk ska sammanfatta mandatperioden säger hon sig ha ganska dubbla känslor. Hon har varit aktiv i migrationsfrågorna och var en av få svenska ledamöter som motsatte sig den nyligen klubbade migrationspakten.
– Det är klart att jag känner en ganska bitter eftersmak kring den svängning som blivit i den politiken. Men jag känner också en stolthet över det feministiska arbetet i den här mandatperioden, säger hon, och lyfter även hon fram framgångarna inom klimatarbetet.
– Vi har faktiskt åstadkommit jättemycket.
M-ledamoten Tomas Tobé, som även han haft en central roll i att förhandla fram migrationspakten, ser istället den nya asyl- och migrationspolitiken som en av mandatperiodens framgångar.
– Det har varit en extremt intensiv mandatperiod. Vi har säkerställt att vi har fått en effektiv klimatpolitik som också förenar att vi kan ha tillväxt i Europa. Och vi har äntligen tagit det första steget att få ordning på invandringen genom migrationspakten, säger han.
Gått åt fel håll
Även Tomas Tobé understryker att det har varit en speciell mandatperiod, med pandemi och kriget i Ukraina.
– Där tycker jag ändå att EU har visat att vi kan hålla samman och svara upp mot väldigt stora utmaningar.
Den viktiga enigheten till trots så tycker Sara Skyttedal att EU överlag har gått åt fel håll de senaste fem åren.
– EU borde vara större i de stora frågorna, men mindre i de små frågorna. Man har gjort alldeles för mycket kring små detaljregleringar som inte är så lämpligt att EU ägnar sig åt, sammanfattar hon mandatperioden.
MP och C presenterar skuggbudgetar: Mer till elbilar och järnväg
