Över 100 svenska partier ställer upp i EU-valet

Med två månader kvar för partier att anmäla sig till EU-valet är antalet registrerade partier redan uppe i 110 stycken. Det är betydligt fler än till det senaste valet 2019 då 87 partier ställde upp.

Partier som vill ställa upp i EU-valet i juni har fram till den 10 maj att anmäla sig till Valmyndigheten. Två månader innan slutdatumet är antal registrerade partier redan uppe i 110 stycken.

Det är betydligt fler än de partier som ställde upp i det senaste EU-valet 2019. Då var antalet partier 87, även om endast de åtta riksdagspartierna i slutändan tog sig över spärren på fyra procent.

Bland de anmälda partierna återfinns Ond Kyckling Partiet, Kärlek och Kalle ankapartiet.

Det stora antalet partier är problematiskt anser Anna Nyqvist som är kanslichef på Valmyndigheten.

– Det finns inga krav på någon organisation, eller några personer som stödjer partiet och så vidare. Det gör det svårt för väljarna att veta vilka partier som är seriösa, säger hon till Ekot.

Anna Nyqvist skulle vilja se striktare regler för de partier som ställer upp, exempelvis att partierna behöver samla in ett visst antal namnunderskrifter.

16 låsta listor

Medan registreringen av partierna till EU-valet är öppen ytterligare två månader var den 29 februari sista datumet för partierna att anmäla kandidater och därmed låsa sina listor. Det innebär att partiet skyddar sin kandidatlista från att väljare kan skriva till namn på valsedeln.

Om ett parti istället har öppna listor kan väljare nominera kandidater genom att skriva till namn på valsedeln.

16 partier, varav alla åtta riksdagspartier, har anmälda kandidater och har därmed låst sina listor.

Se hela listan över de partier som hittills har anmält sig till EU-valet.

Forrige artikel Allmänhetens förtroende för riksdagen minskar Allmänhetens förtroende för riksdagen minskar Næste artikel Regeringen oenig om kommunalt inflytande vid uranutvinning Regeringen oenig om kommunalt inflytande vid uranutvinning
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.