S-doldis med makt över sjukvården vill göra som i Danmark

”Vi behöver rensa den byråkratiska överbyggnaden på vården och lita mer på att vårdpersonalen är klok nog att göra bra och rätt för patienter som är sjuka” säger Dag Larsson, Socialdemokraternas sjukvårdspolitiske talesperson. I en intervju med Altinget avslöjar han hur han vill kopiera det danska sjukvårdssystemet och vilken den absolut viktigaste valfrågan är.

Flera opinionsmätningar från bland andra Novus visar att hälso- och sjukvården fortsätter att vara en av svenska folkets viktigaste valfrågor.

Fram till riksdagsvalet i september intervjuar Altinget alla riksdagspartiers sjukvårdspolitiska talespersoner om vad de själva tycker är den viktigaste sjukvårdsfrågan under valrörelsen.

”Dåligt bemötande”

När det kommer till socialdemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik är det oftast socialminister Lena Hallengren som står i rampljuset och framför partiets politik. Men det är Dag Larsson, riksdagsledamot sedan 2018, som är partiets sjukvårdspolitiska talesperson och som sitter i socialutskottet.

Han är gymnasielärare i botten men har en lång karriär bakom sig med bland annat kommunpolitik och styrelseuppdrag. Bland annat var han ordförande för dåvarande SKL:s sjukvårdsdelegation.

– Många mätningar visar att svenska medborgare tycker att vården håller en hög kvalitet. Men medborgarna är samtidigt oerhört missnöjda med att det är långa väntetider och på vissa håll dåligt bemötande, säger han till Altinget.

– Det finns en kritik här som vi måste ta på allvar.

Tävla mot sig själva

Frågan är vad politiken ska göra åt saken. Dag Larsson tror att en del av lösningen är att jobba vidare med kömiljarderna. Han påpekar att både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har ”lagt in miljarder på miljarder” till den så kallade kömiljarden för att öka tillgängligheten till vård och korta köerna.

– Men med en ganska begränsad effekt för det mesta, säger han.

Men innan pandemin kom fanns det siffror på att vårdköerna hade börjat sjunka något. Enligt Dag Larsson berodde det på att man delvis gjort om systemet för kömiljarden. 

– I stället för att alla skulle tävla mot Region Stockholm för att ta del av kömiljarderna, så skulle regionerna tävla mot sina egna historiska resultat. På så sätt ökade möjligheterna även i Västernorrland och Jämtland för att kunna få egna kömiljarder. Det fanns tecken då som var positiva och jag hoppas att vi kommer att kunna se det igen, säger han.

Plocka russin från Norges och Danmarks system

Precis som flera andra sjukvårdspolitiska talespersoner som Altinget intervjuat blickar även Dag Larsson och Socialdemokraterna västerut, på de nordiska grannarna Norge och Danmark.

– De har andra system, som inte är perfekta men som i många delar fungerar mycket bättre än i Sverige. Bland annat har de dygnsöppen primärvård och jourläkare som har tillgång till journal från primärvården.

Gör Sverige likadant skulle det kunna råda bot på dagens situation med ofta överfulla akutmottagningar med många patienter som egentligen inte är akut sjuka men som behöver få träffa en läkare.

Vad vill Socialdemokraterna ändra på i Sverige, rent konkret?

– Vi bör kopiera de bra delarna från danska systemet. Det normala för en dansk som blir sjuk är inte att åka och sätta sig på närmsta akutmottagning. Det normala är i stället att ta kontakt med sin läkare, som oftast är en person man kan namnet på och som man haft som läkare i decennier.

Primärvårdspropositionen viktig utgångspunkt

Enligt Dag Larsson har resan mot det nya systemet redan påbörjats i och med att primärvårdspropositionen röstats igenom. 

Men i primärvårdspropositionen var förslaget att listning ska ske på vårdcentralen, inte på läkare?

– Den är ett första steg. Vi kan inte implementera ett helt nytt system direkt, vi har inte tillräckligt med allmänspecialister i svensk sjukvård än. Men vi ska gå åt det hållet.

– Statistiken visar att ungefär 30 procent av befolkningen har kunskap om vem deras läkare är. Det finns en målsättning i propositionen som säger att det ska upp till 55 procent inom bara nåt år. Det finns väldigt höga målsättningar i propositionen.

Det finns dock lokala skillnader som försvårar.

– Man får inse att det är lättare att genomföra husläkarförändringen i vissa delar av Sverige. Men i andra delar är man helt beroende av hyrläkare. Där kan man inte skapa den önskvärda kontinuiteten eftersom det inte finns tillräckligt med läkare.

”Få ordning på personalpolitiken”

Valet stundar och bland Natodebatt och klimatpolitik glider sjukvårdsfrågorna undan jämfört med pandemiåren.

Om du måste välja en, vilken är den viktigaste valfrågan för sjukvården?

– Att få ordning på personalpolitiken i sjukvården. Det måste vi för att få det andra att fungera. Vi måste se till att sjukvården blir en bättre arbetsgivare.

– Vi behöver rensa den byråkratiska överbyggnaden på vården och lita mer på att vårdpersonalen är klok nog att göra bra och rätt för patienter som är sjuka. Här ingår att frigöra personalen från en massa kontroller, byråkrati, dåliga it-system och annat som kräver alldeles för mycket tid och energi.

Beslutskedja: Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården

2/3
2017
7/6
2017
15/12
2017
31/1
2018
24/4
2018
23/5
2018
1/6
2018
15/11
2018
5/6
2019
12/6
2019
26/6
2019
9/1
2020
1/4
2020
2/4
2020
19/5
2020
28/5
2020
28/5
2020
2/6
2020
20/8
2020
31/8
2020
10/11
2020
18/11
2020
24/11
2020
15/1
2021
26/1
2021
28/1
2021
28/1
2021
23/3
2021
29/3
2021
30/9
2021
25/10
2021
3/11
2021
4/11
2021
11/11
2021
14/12
2021
14/12
2021
17/1
2022
31/3
2022
5/4
2022
6/4
2022
28/4
2022
5/5
2022
19/5
2022
23/3
2023
23/5
2023

Forrige artikel Sänkt miljöbetyg till regeringen under Anderssons ledning Sänkt miljöbetyg till regeringen under Anderssons ledning Næste artikel Västerbotten bryter arbetslöshetstrenden – ”Brist på arbetskraft” Västerbotten bryter arbetslöshetstrenden – ”Brist på arbetskraft”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.