Trångt på Miljöpartiets Stockholmslistor

Många av Miljöpartiets riksdagsledamöter vill fortsätta efter valet. Men inte minst i huvudstaden blir det en tuff fajt om mandaten. Altinget har pratat med en nykomling, en som satsar på comeback och en profil med tufft utgångsläge.

Vid förra riksdagsvalet var det många i Miljöpartiets riksdagsgrupp som inte ställde upp för omval. Den här gången vill de flesta fortsätta. Det är bara Lorentz Tovatt, Maria Gardfjell och Anna Sibinska av de nuvarande ledamöterna som saknas på listorna. Elisabeth Falkhaven står med, men är egentligen inte heller hon intresserad av att fortsätta.

Kvar finns tolv av partiets ledamöter som satsar på en riksdagsfortsättning. Det är däremot långt ifrån säkert att alla lyckas. Framför allt i Stockholm är det tuff konkurrens om mandaten. Eftersom båda exministrarna Märta Stenevi och Amanda Lind ställer upp i Stockholms län är det hela tre nuvarande ledamöter som ligger skrynkligt till.

I de tre senaste riksdagsvalen har MP fått tre mandat i valkretsen. Om resultatet i september blir samma innebär det att riksdagsledamöterna Maria Ferm, Amanda Palmstierna och Martin Marmgren får tacka för sig.

Men Maria Ferm, som i och med en flytt har bytt lista från Stockholms kommun till Stockholms län, ser positivt på konkurrensen.

– Jag tycker att vi har en jättebra lista. Sen får vi hoppas att vi gör ett så bra valresultat som möjligt. Det handlar inte främst om vilka som kommer in utan jag tycker att Miljöpartiet verkligen behövs och behöver vara en stark röst i riksdagen, säger hon till Altinget.

Ministrar?

Ferm kommer inte bedriva någon personvalskampanj så hon får hoppas på att partiet får fler mandat. Samtidigt lär åtminstone Märta Stenevi vara högaktuell för en ministerpost om MP får chansen att sitta i regering. Själv var Ferm statssekreterare 2019–2021. Men om det kan bli aktuellt igen vill hon inte svara på i nuläget.

– Jag tänker att jag inte ska spekulera i det. Jag kommer lägga all min kraft på att vi kommer in i riksdagen och får ett starkt mandat att kunna genomföra politik. Det är det som är fokus fram till valdagen.

Comeback

Personvalsstrid kan det däremot bli i Göteborg. I förra valet lyckades Leila Ali-Elmi kryssa sig förbi 20 namn på listan. Den här gången står hon på första plats. Så utsikterna för en fortsättning i riksdagen ser ljusa ut. På andra plats på Göteborgslistan står Emma Nohrén, som var riksdagsledamot 2014–2018, men som var en av dem som fick se sig förbikryssad för fyra år sedan.

– Jag hade hoppats att komma in förra gången också men det fattades 20–30 röster. Jag är sugen på att komma tillbaka och få fortsätta jobba med mina frågor havsmiljö, landsbygd och biologisk mångfald, säger Nohrén till Altinget.

De fyra åren utanför riksdagen har hon bland annat ägnat åt att vara ordförande i Miljömålsberedningen, 1:e vice ordförande i Lysekils kommunstyrelse, distriktsordförande i Miljöpartiet Västra Götaland. Hon har även haft regionala uppdrag för partiet i både Västra Götalandsregionen och SKR.

– Tiden att jobba med kommunal och regional politik har varit väldigt lärorik. Så det kommer jag ta med mig in och hur man från rikshåll kan underlätta för att fatta bra beslut på kommunal- och regional nivå.

Nya namn på väg in

I några valkretsar är det nya toppnamn jämfört med för fyra år sedan. En nykomling är Jacob Risberg som toppar listan i Uppsala. Han jobbar i dag som PR-konsult på Westander med fokus på energi- och klimatfrågor. Han är engagerad lokalpolitiskt i Knivsta men vill nu ta plats bland folkets främsta företrädare.

– Framför allt för att kunna bidra till skarpare klimatmål och få lite mer fart på klimatarbetet i Sverige. Efter klimatmötet i Köpenhamn 2015 kände jag ”det här duger ju inte”. Vad är det för värld jag kommer att lämna efter till mina barn? Så jag har insett att till slut kanske man måste engagera sig politiskt för att få något att hända och då är ju riksdagen en utmärkt plats att göra det på helt enkelt, säger han till Altinget.

Motsatt karriärbana

Det är vanligt att politiker blir PR-konsulter. Att gå åt andra hållet är inte lika vanligt. Men Risberg tror att han kommer att ha nytta av åren som PR-konsult om han blir riksdagsledamot.

– Jag har träffat väldigt många företag som jobbar hårt med energifrågor, omställningsfrågor och cirkulär ekonomi. Jag ser vilken enorm drivkraft det finns i det svenska näringslivet men också vilka hinder det ibland finns i lagstiftningen som gör det svårt för vissa företag att agera på ett bra sätt. Framförallt i omställning till cirkulär ekonomi där jag tror att vi måste snabba på utvecklingen enormt.

Risberg kommer inte heller han att driva personvalskampanj, men hoppas ändå på kryss.

– Jag känner ju framför allt att min tid nu fram till valet kommer att handla om att få så många som möjligt att rösta på Miljöpartiet överhuvudtaget. Om det sen bidrar till att folk kryssar mig så är ju det positivt men det är inte som att jag går ut och säger ”rösta på Risberg” utan det är snarare ”rösta på Miljöpartiet och om du ändå röstar på Miljöpartiet så får du gärna kryssa mig”.

Regeringsfrågan

Gemensamt för de riksdagskandidater Altinget har talat med är att de vill att Miljöpartiet återigen ska ta plats i regering efter valet.

– Vi vill ju se en majoritetsregering med de progressiva partierna: S, MP, C och V. Jag tror att det är något som skulle innebära att vi får ett starkare mandat för att genomföra politik för hållbarhet och jämlikhet, säger Ferm.

– Klimat- och miljöfrågorna har ju blivit nedprioriterade efter att vi hoppade av regeringsarbetet. Vi behövs och det är i regeringsmakt som vi kan göra skillnad, säger Nohrén.

– Vi går självklart till val på att driva igenom så mycket miljöpartistisk politik som möjligt. Och det är klart att vi får igenom allra mest om vi sitter i en regering. Alla politiska partier går väl egentligen till val på att bli så stora som möjligt och i och med det sitta i en framtida regering för att driva igenom politik. Det vore ju konstigt annars, säger Risberg.

Forrige artikel Både S och M vill satsa på idrott i utsatta områden Både S och M vill satsa på idrott i utsatta områden Næste artikel Statsministern: Hushållen ska få tillbaka 30 miljarder på elräkningen Statsministern: Hushållen ska få tillbaka 30 miljarder på elräkningen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.