Concord: Oro för EU-biståndets inriktning när kommissionen lämnar över

Överlämningsdokument till nästa EU-kommission har fått biståndsaktörer att undra över den framtida inriktningen på unionens biståndspolitik. ”Där fokuserades det i princip uteslutande på internationella partnerskap som en handels- och investeringsstrategi, i stället för holistiska utvecklingssträvanden”, säger Åsa Thomasson, policyrådgivare på Concord Sverige. 

Åsa Thomasson berättar om vilka beslut som har varit viktigast under den senaste mandatperioden och blickar framåt mot vilka frågor som förväntas bli aktuella.

Den kommande mandatperioden kommer att innebära fortsatta vägval när det gäller inriktningen på EU:s bistånds- och utvecklingspolitik. Altinget skrev om en rapport som tankesmedjan European Center for Development Policy Management (ECDPM) publicerade, där de hade intervjuat 14 högre europeiska tjänstemän som, anonymt, beskrev utvecklingspolitiken med ord som ”brytpunkt”, ”vägskäl” och ”slut, såsom vi känner den”.

{{toplink}}

– Jag skulle inte säga att vi är där ännu, men många i civilsamhället har reagerat starkt på ett dokument från DG-INTPA. Det handlar om en så kallad ”briefing book”, som varje direktorat lämnar till nästa kommission för att glappet inte ska bli så stort, säger Åsa Thomasson till Altinget.

– Där fokuserades det i princip uteslutande på internationella partnerskap som en handels- och investeringsstrategi, i stället för holistiska utvecklingssträvanden. Så det finns absolut allvarliga risker för att utvecklingen går åt det hållet.

Stärkt fokus på klimat

Åsa Thomasson nämner även långtidsbudgeten som ett av den senaste mandatperiodens viktiga beslut.

– Den sätter riktning och prioriteter, så även för utvecklingspolitiken. Där stärktes bland annat fokus på klimat och biologisk mångfald och flera andra ambitiösa mått på budgetsatsningar som ska nås. Men klimat och miljö är också en av de frågor där det går långsammast i genomförandet och där man hittills inte når upp till de nivåer som utlovats.

Hon nämner också EU:s klimatpaket Fit for 55, där EU under våren 2021 enades om att nettoutsläppen av växthusgaser fram till 2030 ska minska med 55 procent jämfört med 1990.

Skärpta krav på företagsansvar

I NDICI, (biståndsdelen i EU:s långtidsbudget, reds anm) satte man ett mål om att 30 procent av budgeten för 2021–2027 skulle gå till klimat och miljö. I slutet av 2022 hade 21,5 procent av budgeten gjort det.

Så sent som i slutet av april i år klubbade EU-parlamentet också igenom Corporate sustainability och due diligence-direktivet (CSDDD), som reglerar företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter.

– Det är inte bistånd som sådant, men frågan är mycket viktig för människor och miljö i samarbetsländerna. Många varor och tjänster tillverkas där och jag ser detta som ett av de stora framstegen under mandatperioden, säger Åsa Thomasson.

Forrige artikel Säpo: Iran använder kriminella nätverk för dåd i Sverige Säpo: Iran använder kriminella nätverk för dåd i Sverige Næste artikel Ny rapport: Forskarutbildning lönar sig allt sämre Ny rapport: Forskarutbildning lönar sig allt sämre
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.