Här är vallöftena som regeringen bröt

Det är flera vallöften från förra valet som Socialdemokraterna aldrig gick fram med. Det visar Altingets genomgång av regeringspartiets löften inom skolans område från valet 2018.

Inför valet 2018 sammanställde Altinget partiernas vallöften inför kommande mandatperiod. Altinget har gått igenom vilka vallöften som Socialdemokraterna gått vidare med, och vilka det inte blev något av. 

– Vi fick efter 131 dagar till slut till ett januariavtal där partierna som ingick fick med sina starkaste viljor. Det var en kompromisslösning under förra mandatperioden, säger Gunilla Svantorp (S), ordförande i utbildningsutskottet, till Altinget.

– För att ha haft minoritetsläge i riksdagen har vi lyckats med många viktiga satsningar, som att öka generella statsbidrag med 22,5 miljarder. 

Vallöften som S höll

  • Mälardalens högskola ska bli nytt tekniskt universitet. Den 1 januari 2022 blev Mälardalens högskola i stället Mälardalens universitet, efter ett regeringsbeslut.
  • Läxhjälpsgaranti och obligatorisk lovskola. Från den 1 juli har alla elever i grundskolans årskurs 4–9 rätt till två timmars extra studietid per vecka. Dessutom utökas lovskolan med 25 timmar för de elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram.
  • En miljard till fler lärarassistenter. Lades fram i regeringens budgetproposition för 2020. 
  • Mobilförbud i skolan. Förslaget om mobilförbud och andra skärpta åtgärder för trygghet och studiero klubbades igenom av riksdagen och började gälla den 1 augusti.  

Vallöften som S delvis höll

  • Fem extra ledighetsdagar för föräldrar vid skollov. Regeringens vallöfte om att införa en familjevecka fanns med i regeringens budget för 2022. När budgeten föll blev det aldrig något av förslaget. 
  • Förbud mot religiösa friskolor. Ett förslag har lagts fram för att stoppa etableringen av nya konfessionella friskolor. En lagrådsremiss väntar just nu på Lagrådets yttrande. Att förbjuda nyetableringar av religiösa friskolor är en fråga som partiet går till val på 2022. Se beslutskedjan här.

Vallöften som S bröt

  • Stopp för nya vinstdrivande skolor. Ett förslag om att stoppa nya vinstdrivande skolor har inte lagts fram av regeringen. Däremot tillsattes en utredning i juli som ska titta på att stoppa vinstuttagen. Att stoppa vinstjakten i skolan är ett av löftena som partiet går till val på i höst. 
  • Screening av ungas psykiska hälsa av elevhälsan. Var en del av fyra reformer av elevhälsan. Punkten fanns till viss del med i januariavtalet, men det blev aldrig något av just screening, menar Gunilla Svantorp. ”Däremot har vi gett mycket stöd till elevhälsan och BUP den här mandatperioden”, säger hon. 
  • Ordningskontrakt på varje skola. Förslaget om ordningskontrakt var en del av S förslag för trygghet och studiero i skolan. Men medan de andra förslagen klubbades igenom, lades detta aldrig fram.

Varför kom det aldrig något förslag om stopp för nya vinstdrivande friskolor?

– Det har varit en av de viktigaste frågorna för oss Socialdemokrater och vi lade en proposition redan förra mandatperioden för att begränsa detta, men de högerkonservativa röstade ned detta förslag. Det har varit väldigt tydligt att de högerkonservativa vill låta vinstmaximering fortgå. Senaste i våras la vi två olika propositioner som röstades ner. Den ena om att ge huvudmän likartade villkor genom finansiering efter ansvar och den andra om kösystemet. Det var ett försök att göra något åt det, säger Gunilla Svantorp. 

Vad hände med ordningskontrakten?  

– Vi har lagt en proposition om trygghet och studiero. Det som var målsättningen var ändå att skapa ett lugn och en trygghet i skolan så syftet med vallöftet uppnådde vi.

Forrige artikel Regeringen backar – tillsätter expressutredning för att se över amorteringskraven Regeringen backar – tillsätter expressutredning för att se över amorteringskraven Næste artikel Överblick: MP-topp hos Kronofogden och M vill fånga in koldioxid Överblick: MP-topp hos Kronofogden och M vill fånga in koldioxid
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.