Detta är sjukvårdsfrågorna som Vänsterpartiet går till val på
Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Karin Rågsjö tycker att psykisk hälsa ska likställas med risken för hjärtinfarkt. ”Förutom att förhindra psykisk sjukdom, suicidförsök och genomförda självmord minskar risken för missbruk, kriminalitet och gängrelaterat våld.” Men måste hon välja finns det en annan fråga som blir den enskilt viktigaste i valet.
Flera opinionsmätningar från bland andra Novus visar att hälso- och sjukvården fortsätter att vara en av svenska folkets viktigaste valfrågor.
Fram till riksdagsvalet i september intervjuar Altinget alla riksdagspartiers sjukvårdspolitiska talespersoner om vad de själva tycker är den viktigaste sjukvårdsfrågan under valrörelsen.
Välfärden i fara
Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Karin Rågsjö är orolig över utvecklingen inom svensk välfärd, i synnerhet hälso- och sjukvården.
– Personalbristen är akut på många håll. Och snart kommer stora pensionsavgångar, då försvinner ännu fler, säger hon till Altinget.
Vänsterpartiet trycker på att det behövs mer resurser för att styra upp hälso- och sjukvårdens problem, som i mångt och mycket redan fanns innan coronapandemin drog igång. I sin höstbudget 2021 skrev partiet: ”I Konjunkturläget juni 2021 bedömer Konjunkturinstitutet att ett ’bibehållet åtagande’ för Sveriges kommuner och regioner kräver ett resurstillskott på 16 miljarder kronor för 2022.”
Ojämn sjukvård över landet
En sjukvårdsfråga för Vänsterpartiet är att sjukvården måste bli jämlik i Sverige. Enligt Karin Rågsjö är tillgången till hälso- och sjukvården mer som ett lotteri för den som råkar bli sjuk, beroende på vilken region man bor i.
– Så ska det inte vara. Sjukvård måste kunna ges efter människors behov och inte styras av var du bor, din inkomst eller om du har en sjukvårdsförsäkring, säger hon.
Och här kommer frågan om privatisering av vård in där Vänsterpartiet numera är ensam om sin stränga hållning. I partiets valplattform understryks att en grundförutsättning för en jämlik vård och omsorg är att den är ”solidariskt finansierad av skattemedel” och att pengarna går till ”verksamhet och inte till företagens vinster”.
Mer nationell styrning
En annan åtgärd för både jämlik vård och kortare vårdköer är att staten bör ta ett större ansvar och styra sjukvården från en nationell nivå mer än vad som görs idag, enligt Vänsterpartiet.
Karin Rågsjö menar att många regioner behöver hjälp att hantera de komplexa problem som anhopats och att staten med sina politiska verktyg mer effektivt kan styra utvecklingen för exempelvis bemanning och kompetens, primärvårdens omställning och vårdköerna.
– Jag är orolig för primärvården. Primärvården ska vara en effektiv och fungerande väg in i sjukvårdssystemet och kunna ta hand om de skiftande behov som både äldre multisjuka och yngre människor kan ha. Så fungerar det inte i dag, säger hon.
En helt förstatligad sjukvård tror partiet däremot inte på.
”Likställas med risken för hjärtinfarkt”
Frågan om psykisk ohälsa tar Karin Rågsjö upp så ofta hon får tillfälle. Hon menar att den på många sätt hänger ihop med valfrågor som arbetsmiljö, en fungerande primärvård och kortare vårdköer. Hon tror att det finns ”gigantiska” samhällskostnader att spara om psykisk hälsa prioriteras upp.
– Risken för psykisk ohälsa ska likställas med risken för hjärtinfarkt. Och stödet måste börja i skolan. Skolhälsan behöver ha tillräckligt med personal, resurser och samverkan med kuratorer och socialtjänst så att man tillsammans kan fånga upp de barn och unga som mår dåligt, säger hon.
– Förutom att förhindra psykisk sjukdom, suicidförsök och genomförda självmord minskar risken för missbruk, kriminalitet och gängrelaterat våld. För att inte tala om individers och anhörigas lidande.
Vilken är den enskilt viktigaste sjukvårdsfrågan inför valet?
– Personal, personal, personal. Att öka resurserna för att förbättra personalsituationen och arbetsmiljön i den offentliga sjukvården. Vi behöver anställa fler och arbetsmiljön måste vara en sådan att folk mår bra och vill stanna kvar. Detta är superviktigt.
Januariavtalet: ”Inte en rad om fler vårdplatser”
Som oppositionsparti på vänsterkanten var januariavtalet ”inte så mycket att hänga i julgranen, mest borgerlig politik”, anser Rågsjö.
– Det var inte så väldigt mycket om hälso- och sjukvård. I princip det enda var att privata aktörer ska gynnas ännu mer. Det kändes ihåligt, inte så socialdemokratiskt. Och inte en rad om att det behövs fler vårdplatser, säger hon.
Hon tycker att Socialdemokraterna har blivit mer fria i förhållande till hälso- och sjukvårdspolitiken efter att januarisamarbetet fallit, och kunnat driva sin egna linje igen.
– Det tycker vi är bra.
Efter januariavtalet sprack såg socialutskottet sig lite som en fri fågel, enligt Rågsjö.
– Vi har gjort upp om olika politiska frågor så gott vi kunnat längs vägen, ändå.
Miljöarbete kan tappa varannan krona när regeringen skär i biståndet
Överblick: Svenskar vill inte Nato-rösta och Andersson leder Ukrainakonferens
