Här är den genomsnittliga EU-kandidaten

Vilket är det vanligaste yrket? Den vanligaste utbildningen? Hur gamla är de, och var bor de? Nu har alla partier presenterat sina toppkandidater till EU-parlamentsvalet. Altinget har gått igenom de tio översta namnen på partiernas listor.

Den 29 februari är den sista dagen som partierna har möjlighet att anmäla kandidater och beställa valsedlar för att hinna få dem innan valet till Europaparlamentet den 9 juni. I och med att Kristdemokraterna presenterade sin uppdaterade kandidatlista förra veckan, med Alice Teodorescu Måwe som partiets förstanamn, är alla toppkandidater nu klara.

Drygt hälften av de 80 kandidaterna på plats 1–10 på partiernas listor är kvinnor, 56 procent. Den avrundade snittåldern är 43 år – 44 år bland kvinnliga kandidater och 43 år bland manliga kandidater.

Flest kvinnliga kandidater i toppen har Vänsterpartiet, där sex av personerna på plats 1–10 på listan är kvinnor. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har i stället flest män. Sex av kandidaterna på plats 1–10 är män.

{{toplink}}

Erfarna politiker

Den vanligaste utbildningsbakgrunden bland toppkandidaterna till Europaparlamentet är enbart gymnasiala studier – 24 procent har ingen högskoleexamen. Det näst vanligaste är att ha studerat statsvetenskap, vilket 23 procent av kandidaterna har gjort.

Många av EU-kandidaterna har bakgrund inom politiken – 20 procent av dem är eller har varit EU-parlamentsledamöter tidigare och 36 procent av dem är eller har varit riksdagsledamöter.

Riksdagsledamot och EU-parlamentariker delar även förstaplatsen över vilket yrke som är vanligast bland kandidaterna. 13 av de 80 kandidaterna är EU-parlamentariker i dag och lika många är riksdagsledamöter. De näst vanligaste yrkena är regionpolitiker och kommunalråd.

Forrige artikel Riksdagsledamot kan komma att utmana V-ledaren Riksdagsledamot kan komma att utmana V-ledaren Næste artikel Fi sågar regeringens förslag om höjt bolånetak Fi sågar regeringens förslag om höjt bolånetak
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.