Richard Jomshof (SD): ”Vi vill plocka isär skolsystemet”
Sverigedemokraterna har stora reformplaner för skolan. ”Problemen är omfattande och genomsyrar stora delar av utbildningssystemet”, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Richard Jomshof, som menar att den viktigaste delen i omtaget är att införa ett statligt huvudmannaskap.
– Vi vill se ett omtag i den svenska skolan. Vi skulle vilja plocka isär skolsystemet och bygga upp det igen. Vi menar att problemen är så pass omfattande och genomsyrar stora delar av det svenska utbildningssystemet så vi vill någonstans bygga om från början, säger Richard Jomshof till Altinget.
I detta är den viktigaste delen för Sverigedemokraterna att införa ett statligt huvudmannaskap.
– Det är huvudfrågan och vad det innebär i praktiken kan man diskutera. Vi pratar framför allt om två saker. Det första är finansieringen. Vi menar att kommunaliseringen har lett till en situation där skolpengens storlek skiljer sig från en kommun till en annan. Där menar vi att statligt huvudmannaskap skulle möjliggöra en rättvisare finansiering.
– Det andra som vi pekar på är nationella riktlinjer. Det finns i dag ett stort problem med stök och bråk i många skolor. Det finns en otydlighet i vad skolorna får, kan och vill göra. Med nationella riktlinjer blir det lika för alla.
Jourklasser och pliktskolor
En annat viktigt omtag som skolan behöver är ett större fokus på kunskap och ordning, menar Jomshof.
– Vi menar att det finns en flumskola och är inte ensamma om att lyfta fram den kritiken. Skolan behöver ett tydligare kunskapsuppdrag.
– Vi pekar också på behovet av jourskolor eller jourklasser. Elever som inte fungerar i den vanliga skolsituationen ska kunna lyftas ut och placeras i jourklass eller jourskola. Om det är en klass eller skola beror på kommunens storlek.
När det gäller elever som är våldsamma vill Sverigedemokraterna gå steget längre än jourklasser.
– Elever som är en fara för andra elever ska placeras på särskilda pliktskolor, så länge man har skolplikt.
– De flesta elever fungerar i skolan. De måste kunna gå till skolan utan att känna rädsla, utan att ha en klump i magen. Det är de eleverna vi primärt tänker på när vi pratar om att lyfta ut elever som inte fungerar. Samtidigt behöver elever som inte fungerar få rätt hjälp.
På pliktskolan ska eleverna få hjälp från utbildade lärare och mindre elevgrupper ska kunna erbjudas, menar Richard Jomshof.
Det är flera omfattande reformer som du räknar upp. Hur ska ni få igenom dem?
– Jag tror vi kan finna en samsyn. Både Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har i många av de här frågorna närmat sig oss.
– När det gäller det statliga huvudmannaskapet är det tyvärr bara Liberalerna och Vänsterpartiet som delar uppfattningen. Det beklagar jag, men i många andra frågor när vi pratar kunskapsskolan, ordning och reda, valfrihet. Där finns en samsyn med Moderater, Kristdemokrater, Liberaler och i viss mån även Centerpartiet.
Buffert för friskolor
Sverigedemokraterna ställer sig kritiska till att skolor plockar ut för stora vinster, och vill att det ska finnas en buffert om skolan går i konkurs.
– Om en friskola tvingas lägga ner måste det finnas pengar undanstoppade så att man kan bedriva sin undervisning åtminstone läsåret ut, säger Richard Jomshof.
Partiet vill därför ta fram kvalitetskriterier med regler som ska gälla alla skolor.
– Bland annat att en skola inte får ta ut någon vinst överhuvudtaget innan man lägger upp till den här bufferten.
– Ett annat kriterium kan vara att man tvingar skolor att köpa in en viss mängd litteratur för att säkra att man faktiskt lär ut rätt saker och att alla elever lär sig samma sak.
Segregation inte en fråga för skolan
Enligt Richard Jomshof ger regeringen bilden att alla problem kommer att lösas om man slår till mot det man kallar marknasskolan.
– Men problemen i dag med segregation, med utanförskap, att vissa skolor drabbas hårdare av stök, våld och oreda, det är kopplat till att vi har en boendesegregation i Sverige. Den har sedan förstärkts av invandringen. Det ligger inte i hur skolan är utformad utan det ligger snarare i hur samhället ser ut.
Hur vill ni bryta segregationen?
– Det är det som är problemet. Vi har alltid varit kritiska till den jättestora invandringen. Hur löser vi det? Det ser ut som det gör. Vi har kommuner, stadsdelar, förorter som är totalt segregerade.
– Det är genomgripande samhällsförändringar vi pratar om och vi kommer aldrig lösa dem i skolan. Segregationen ligger utanför skolans område.
{{toplink}}
Överblick: Riksdagen kan få lotta fram budget och myndighet går upp i stabsläge
Överblick: De lämnar riksdagen och EU-ledarna samlas om Ukrainas medlemskap
