Energipaket taget – Sverige fick vinster i slutskedet

En minskad EU-piska på bland annat bioenergiområdet gjorde att Sverige hoppade på tåget. Men de sena förändringarna i kompromissen oroar Spaniens minister. ”Vi riskerar att öka avskogningen via vår import.”

Efter flera sena förhandlingsrundor, där de sista förändringarna kom på plats under veckoslutet, blev det klart vilken linje som medlemsländerna initialt antar i förhandlingarna om att stärka regelverken på energieffektiviserings- och förnybartområdet.

Spaniens Teresa Ribera varnade dock för att de sena förändringar som gjorts i förnybarttexten kan leda till ökad import av ”första generationens” bioenergi, som fått lägre hållbarhetskrav ställda på sig relativt ursprungsförslaget, vilket i slutändan kan hota det övergripande målet.

Den spanska regeringen accepterar den liggande texten, men markerar att ordförandeskapet att hålla koll på just de områdena i de kommande förhandlingarna med EU-parlamentet i höst.

– Jag tycker att det är riskfyllt att ta det här stegen, säger Ribera.

Svenska segrar

Ett av de länder som varit pådrivande till förändringar kring bioenergireglerna är Sverige, som gick fram med flera hårda krav förra veckan för att gå med på en kompromiss.
{{toplink}}I slutändan kunde också majoritetslinjen i den svenska riksdagen nästan korka upp champagnen. För i den slutligt antagna texten införs det bland annat flera undantag för när exempelvis kaskadprincipen ska appliceras.

Samtidigt ställs det krav på att definitionen av hållbar skogsskörd ska kunna anpassas till lokala bruksmetoder, samt att begränsningen av räkna in skogsbruk i områden med hög biodiversitet endast ska ske när områdena pekats ut ”vetenskapligt eller av en kompetent myndighet”.

Farmanbar: Det är inte så att det är oreglerat

Därmed blir det lättare att på nationell nivå finna argument för en mindre hård styrning av skogsbruket från EU:s håll.
Energiminister Khashayar Farmanbar (S) är nöjd, även om det inte gick hela vägen.

– Det mest svårsmälta för Sveriges del är att vi tycker att skogen ska vara en nationell kompetens. Och att EU nu har diskussioner kring detta är problematiskt. Men nu när vi ändå kom fram till att det var omöjligt … så är jag ganska glad över att vi fick igenom en hel del av våra ståndpunkter, säger Khashayar Farmanbar till Altinget.

Hur ser du på risken att förenklingarna som ni krävt kan få som effekt att dörren för mer smutsig bioenergi kan öppnas, och att vi ”importerar avskogning”?

– Det är inte så att det är oreglerat. Det finns tydliga regleringar. Men den största tydligaste regleringen är att hållbarhetskriterierna, inklusive för skogsbruket, ska anpassas till nationella och lokala metoder. Det innebär att det ska bli olika krav i olika medlemsstater.

– I Sverige så har vi haft en hållbar skogspolitik sedan vikingatiden, och då behöver du ha andra metoder. Så just det att kunna nå flexibiliteten, där det inte blir ”one size fits all”, det har varit viktigt. Jag tror att vi med den varianten inte öppnar dörren för att få in mycket av den negativa delen av regelverket, utan att bioenergin fortsatt är en viktig del av att kunna fasa ut det fossila.  

Din spanska kollega pekade just på att ni öppnar dörren för ökad ”importerad avskogning”?

– Vi har väldigt olika länder och olika förutsättningar. Flyger man över Sverige, Norden eller Baltikum exempelvis så syns det.

Men Spanien är också ett skogsland?

– Ja, men de ser också andra förutsättningar och utmaningar. De har säkert en annan typ av industri och andra drivkrafter, det är därför det är viktigt att det är lokalt anpassat. Det beslut vi har tagit i dag kring allmänna inriktningen gör också att Spanien kan ha en annan reglering än vad Sverige har.

Hur ser du på att skrivningarna om undantag på biodiversitetssidan kan urholka EU:s andra ambitioner på just det området?

– Där har vi den typen av frågor. Det hållbara skogsbruket i Sverige bygger exempelvis på att vi har kalhyggen, där vi har det på vissa ställen, samtidigt som det växer någon annanstans. Då funkar det inte att ha en hektarsbegräsning, som det först var tal om, eftersom det är så vansinnigt olika förutsättningar hos medlemsländerna. Men icke desto mindre ska varje medlemsland ta fram lagstiftning kring det här, och har en lag som följer upp det här. Men den är anpassad efter våra förhållanden. Det kommer att se olika ut i olika länder. Men om det visar sig att något land överskrider det stort, så får vi följa upp det här, säger Farmanbar till Altinget och fortsätter:

– Men i det läge där vi är just nu, där vi verkligen behöver fasa ut rysk olja och gas, så är det väldigt dumt att begränsa bioenergin, som är ett hållbart bränsle.  

Slutmål blir inte lika bindande på effektiviseringssidan

På energieffektiviseringsområdet så skjuter ministrarna delvis ner ambitionerna på att minska primärenergianvändningen.  Detta får som konsekvens att bland annat vätgas, men också kärnkraft och kolkraft, får bättre konkurrensförutsättningar och inte har lika tydligt effektiviseringsansvar på sig.

Är det verkligen att arbeta med ”energieffektivisering först”, som ni antagit som övergripande princip?

– Om jag får börja i en annan ända så vill jag säga att jag ser energieffektivisering som ett eget energislag. Den ambitionsförändring som kom nu på slutet gör ganska liten skillnad för svenska förhållanden, men den var väldigt viktig för att få till hela paketet, där ett antal andra länder, däribland för Tyskland, var väldigt påverkade av tidigare skrivning. Så kunde vi någonstans få en kompromiss av att ta med denna förändring, så kunde vi svälja det.

Men är det att jobba med effektivisering först att inte sätta samma ribba där?

– Men det beror på hur man ser på begreppet ”först”. Men det är klart att energieffektivisering är väldigt viktigt. Den billigaste och renaste åtgärden är att spara. Men sedan måste vi se till att allt mer medlemsstater får mer ambitioner så att de praktiskt kommer igång. Då kommer ibland pragmatiska förhandlingar fram till något, och då är det viktigare att komma överens.

Var ni inte redan hemma på energieffektiviseringsfilen?

– Jag ska inte spekulera i hur löst hängande kompromissen var, men när vi satte oss så gick det smidigare än vad jag trodde innan jag åkte ner. Både kring energieffektivisering och förnybart.

Forrige artikel Överblick: Hot mot lokala toppolitiker och få kandiderar i utsatta områden Överblick: Hot mot lokala toppolitiker och få kandiderar i utsatta områden Næste artikel Enkät: Det vill skoltopparna få ut av Almedalsveckan  Enkät: Det vill skoltopparna få ut av Almedalsveckan 
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.