Förnybartförhandlaren: Vi har ett ganska besvärligt läge
(Foto: Press)
Den finländska huvudförhandlaren Nils Torvalds sitter nu med flera kompromisser på sitt bord som är kontroversiella ur ett nordiskt perspektiv. Han får inte ens med de egna gruppmedlemmarna: ”Jag kommer att rösta nej” säger Emma Wiesner (C).
Möjligheterna till statsstöd för livsmedelsbaserade drivmedel begränsas ytterligare. Bioenergi från skogsråvara behöver tredjepartsrevisioner för att godkännas. Kaskadprincipen införs, om än i begränsad skala. Och avfallsförbränning får bara stimuleras om det samtidigt finns system för återanvändning och utsortering av återvinningsbart material på plats.
Det är bara några av de potentiellt kontroversiella förslagen ur ett nordiskt perspektiv som Nils Torvalds kan få med sig från miljöutskottet när de på tisdag ska anta sin hållning till det uppdaterade förnybartdirektivet.
Men även om det är mycket av detta som Torvalds själv inte förordar, så ställer han sig bakom paketet med tillförsikt. För inspelet är just ett inspel, och det kan vänta fortsatta förhandlingar med bland annat industriutskottet innan paketet röstas igenom.
– Det gör att vi gör i miljöutskottet är ibland ”hemskt miljövänligt”, men det representerar nödvändigtvis inte parlamentets helhet. Så om vi tittar nu på vad vi förhandlat fram om förnybartdirektivet, så är den allmänna gissningen den att när vi kommer fram till plenaromröstningen så kommer slutresultatet se annorlunda ut. Kompromisserna är riktningsgivande för hur det kommer att gå, men inför slutomröstningen kommer en del saker ändras, säger han till Altinget.
Torvalds: En del fake news
Den nordiska synen på bioenergi från skogsråvara arbetar fortsatt i motvind i Bryssel, menar Torvalds, som dock anser att vissa förändringar behövs, om inte annat för att stilla kritikerna.
– Jag hävdar att vi inte riktigt har så stora problem. Men det som påverkar detta i bakgrunden är att det finns mycket aktiva civilsamhällesorganisationer som kommer med rapporterer som kan inte är helt sanningsenliga.
Han tar upp ett exempel som legat på hans arbetsbord, som via bildbevisföring bland annat hävdade att man brände hela stockar i en bioenergianläggning i Jakobstad, Finland.
– Jag tog upp den bilden på Google Maps med en av människorna som kom med rapporten. Då visade det sig att bredvid förbränningsanläggningen, så låg både en såg och en cellulosafabrik. Men det återkommer ofta en bild av det är något hemskt som håller på att ske, och den här sortens bilder har påverkat debatten jättemycket. Jag menar att det finns en fake news-aspekten i denna rapporteringen, men den går lätt hem hos många parlamentariker, säger Nils Torvalds.
Så det behövs inte någon stärkt kontroll?
– Nja, nej. Men sedan har vi andra problem. Tittar vi på vad som händer i Rumänien eller Bulgarien exempelvis, där du har en svag äganderätt så finns det en jättestor risk för illegal avverkning. Och då är vi inne i det övergripande resonemanget – hur ska vi sköta det här och övervaka det här på ett sätt som gör det effektivt men som inte gör livet till ett helvete för dem som följer regelverket?
Nationella planer kan skapa ordning
Ett tillskott som Torvalds eventuellt tror kan leda till nytta i slutändan är att medlemsländerna föreslås ta fram nationella bioenergiplaner.
– När vi samtidigt gör en uppdelning mellan sekundär och primär biomassa, för att på ett sätt svara upp mot tidigare kritik, så tror vi att det, i det långa loppet, borde vara smart för medlemsländerna att de fattar beslut om hur de använder sin biomassa. Så om de går med på att ha en plan över sin biomassa, så har vi också lite kontroll på vad medlemsländerna. Om vi ser ur svenskt och finländskt perspektiv, så är detta inte ett problem eftersom vi har en jätteeffektiv bokföring.
Men flera centraleuropeiska och sydeuropeiska länder kan ha nytta av detta, även om det nu är ett motstånd, fortsätter Torvalds:
– För det skapar en möjlighet att se över sina resurser och använda dem på ett mer rationellt sett. Sedan måste EU-kommissionen såklart också kunna kolla att medlemsländerna rapporterar detta på en hyggligt vetenskaplig nivå.
Får inte med sig egna gruppen
De svårsmälta pillren i kompromissen är dock för många för vissa medlemmar i den egna gruppen. Centerpartisten Emma Wiesner tänker inte ställa upp på grupplinjen.
– Jag ser verkligen en massa risker med de begränsningar som föreslås. Det är en fundamentalistisk syn på bioenergin och en väldigt trångsynt bild av en väldigt stor och viktig sektor som framgår, säger hon.
Men igenom att rösta emot, tappar du inte bort din chans att påverka då?
– Vi har varit kompromissvilliga och lagt fram flera ändringsförslag för att ta det här i riktning. Inget av det har egentligen lagts in. Därför ser vi ingen anledning att stötta det här, det har inte blivit bättre utan snarare sämre för bioenergisektorn. Därför vill vi markera tydligt här, och visa på att saker och ting måste göras om.
Guteland: Jag ställer upp
En som däremot kommer att ställa upp på paketet är S-ledamoten Jytte Guteland, även om hon inte heller är nöjd med flera delar av det.
– Jag hoppas kunna arbeta vidare med detta inför slutomröstningen i parlamentet. Så för att ha en plats vid bordet då, ställer jag upp nu. Resultatet av förhandlingar mellan förhandlare är ibland väldigt ihopbakade, så då går det inte att separera något utan att allt faller. Då får man ta nya tag sen.
Svensk sjukvård ska öva upp sin beredskap inför krig
Hallå där Albert Ohlin – som vill ha fler CSN-veckor
