LKAB kan – trots delvinst – åka på utsläppshandelsnit
(Foto: Fredric Alm / LKAB)
Den tyska regeringen vill skjuta fram tidpunkten för när stålindustrin ska betala för sina utsläpp. Därmed missgynnas föregångare med lägre utsläpp som LKAB. Men M+KD-gruppen förespråkar förslaget, som anses minska risk för kostnadssmocka.
Under onsdagen börjar EU-parlamentet sätta ner foten kring flera av de tyngsta regelverken för att staka ut unionens väg mot sitt utsläppsmål.
Och som ett av flera slutliga utspel för att inte skapa alltför högt omställningstryck på industrierna som ingår i klimattullsarbetet, plockar M+KD-gruppen upp ett förslag från den tyska regeringen – med förhoppningen om att kunna få stöd från tyska regeringspartiernas ledamöter i parlamentet.
I vågskålen ligger, enligt olika analyser, mellan 20- och 40 procent av gratisutsläppsrätterna i bland annat stålindustrin.
Konkurrenter får lägre utsläppsrättsnota
Skulle förslaget gå igenom försämras konkurrensförutsättningarna för vissa föregångare inom sektorn. Detta skulle exempelvis gälla för LKAB, som hittills förvisso har säkrat en delvinst i förhandlingar.
– Resterande stålindustrier säger typ att ”LKAB får gärna vara med, så länge som vi får behålla våra gratisutsläppsrätter”, resonerar en myndighetsexpert som Altinget talat med.
För där det statliga gruvbolaget nu ser ut att – i alla fall från senare delen av decenniet – få räknas in i gruppen av resterande konkurrenter och därmed ta del av samma gynnsamma läge i den fria tilldelningen av utsläppsrätter, så kommer deras och andra lågutsläppares tillträde inte missgynna konkurrenterna.
Nykomlingar ska inte räknas med
Det ändringsförslag som nu ligger på bordet skulle nämligen undanta några av de klimatsmartaste aktörerna från beräkningen av hur många utsläppsrätter som alla i sektorn får gratis.
– Detta är precis inriktat på LKAB, säger en expert som Altinget talat med.
Det finns förvisso några andra aktörer inom stålproduktionen som testar andra metoder att kraftigt minska utsläppen, men LKAB och HYBRIT-stålen skulle direkt kunna göra kostnadsläget helt annorlunda för stålindustrin mot slutet av 2020-talet om de inte undantas i ”riktmärkesberäkningen.” Fram tills nu har sektorn genom sin gynnsamma position i den fria tilldelningen generellt tjänat pengar på utsläppshandeln.
Minskar risk för kostnadssmocka och flytt
Även om den fria tilldelningen till följd av klimattullarna trappas ner, så skulle det om förslaget går igenom ske från en högre höjd. Därmed skulle utsläppsrättskostnaderna för eftersläntrare minska inom de aktuella sektorerna.
Från förespråkarna är behovet klart, detta behövs för att säkra upp att de bolag som får klimattullar och därmed utfasad fri tilldelning inte åker på en alltför stor kostnadssmocka. Tillsammans kämpar de nu för att först blockera lösningen för infasningen av klimattullarna, samt lägga krut på att hitta fler försäkringar för de aktuella sektorerna.
– Risken är annars att de lämnar EU och vi får koldioxidläckage, säger en förhandlare från den kristdemokratiska gruppen till Altinget.
Men missgynnas inte föregångarna av det ni föreslår?
– Ja, men LKAB är relativt ensamma i sin linje, resten vill ha detta.
Förespråkarna i M+KD-gruppen sätter sitt hopp till att kunna få en majoritet av de röstande med sig genom att pressa de tyska parlamentarikerna från den tyska regeringskoalitionen att ställa upp på lättnaden i riktmärkeskalkylen.
– Grupplinjen är tydlig, men vi får se, svarar en socialdemokratisk förhandlare på frågan om hur pressen ser ut.
Svalt mottagande i rådet
Men oavsett om det går vägen, så väntar sedan slutförhandlingarna, där ministerrådet hittills inte varit överförtjusta i inspelen från Tyskland.
– Men man ska aldrig räkna bort tyska inspel, säger en ministerrådsförhandlare.
Altinget har sökt besked om hur svenska moderaterna och kristdemokrater avser att rösta, men har inte fått svar innan publicering.
Se alla ändringsförslag inför ETS-omröstningen på onsdag lunch här.
Oklarheter kring etableringsjobben – ”en omfattande apparat”
Dag Larsson (S) avgår – inblandad i förundersökning om sexköp
