Omfattning knäckfråga när sjöfart och flyg ska in i utsläppshandeln

Hur länge ska flyget få fri tilldelning för inblandning av förnybara bränslen, och hur stor del av de utomeuropeiska transporterna ska egentligen vara med och betala utsläppsnotan? Det är bara några av de spörsmål som fortsatt hänger löst när parlamentet sätter ner foten.

Införlivandet av sjöfarten och flyget i utsläppshandeln hänger tätt samman med de två utsläppsminskningsförslag som fokuserar på sektorernas bränsleanvändning. På samma sätt som det i bränsleförslagen är en fråga om var gränserna för när inblandningskraven träder in, så är det fortsatt olika åsikter som råder i utsläppshandeln.

Under veckans omröstningar står därför flera olika bud på bordet i utsläppshandelsfilerna. Detta är några av de punkter där det ansvariga miljöutskottets linje ser hotad ut från transportutskottets ändringsförslag (290-332):

  • Ska alla fartyg över 400, eller över 5 000 bruttoton ska omfattas av handeln?
    I omfattning står den absoluta lejonparten av trafiken för fartyg över den senare siffran, och från förespråkarna ses därför EU-kommissionens förslag som backas upp av transportutskottet ut som det mest enkeladministrerade.
  • Men miljöutskottets lägre gränsdragning, som ska införas 2029, syftar i stället till att täcka än en större del av trafiken, och samtidigt minimera risken för att fartyg registreras in direkt under 5 000 gränsen.
  • Var ska den geografiska gränsen dras?
    Miljöutskottet förespråkar till skillnad från EU-kommissionen att all sjöfart som använder hamnar inom EU/EES ska redovisa inköp av utsläppsrätter, men motståndarna i bland annat M+KD-gruppen pekar på handelskonfliktrisker och förespråkar att endast hälften av utsläppen från utomeuropeiska resor ska omfattas. Positionen som företräds från transportutskottet innebär dock en viss utvidgning. Även närliggande hamnar inom 300 nautiska mil omfattas helt av utsläppshandeln.  
  • Hur ska flygbolag premieras?
    Samtidigt som den fria tilldelningen fasas ut till olika tidpunkter i transport- och miljöutskottets, respektive EU-kommissionens, förslag, vill miljöutskottet föreslå att flygsektorn ska få ta del av extra fri tilldelning som en premie för ökad inblandning av alternativa bränslen i linje med det parallella kvotpliktsförslaget. Slutpunkten för denna bonus hos miljöutskottet är 2029, men den kristdemokratiska gruppen hoppas på att de kan få uppbackning för transportutskottets linje i frågan – där den fria tilldelningen för alternativa bränslen fortsätter till minst år 2040.
  • När ska de helt vara med?
    Hos högersidan i EU-parlamentet finns det förhoppningar om att hitta en majoritet för att skjuta ner miljöutskottets linje för när sjöfarten ska in i utsläppshandeln. Där miljöutskottet förordar en hundraprocentig omfattning från 2024, pekar motståndare till transportutskottets linje, där det bör ske en stegvis infasning över fyra år i en försenad, men mer ambitiös takt än hos EU-kommissionens ursprungsförslag.
  • Vilka utsläpp ska med?
    Utöver de direkta koldioxidutsläppen förordar miljöutskottet att metan och lustgasutsläppen också ska in under utsläppshandeln för sjöfarten. Utskottet vill även se att höghöjdseffekten från flyget ska prissättas i utsläppshandeln, antingen via en separat reglering eller via en schablonmässigt införande från 2027 och framåt.
    EU-parlamentets transportutskott gläntade på dörren i båda frågorna, men skrivningarna är inte lika omfattande som de från miljöutskottet. Det är därmed oklart om initiativen i de skarpaste utformningarna överlever omröstningarna på onsdagen.
  • Hur ser relationen till Corsia ut?
    Utöver de inblandningskrav av alternativa bränslen som kommer av det parallella förslaget som ska röstas om i höst i EU-parlamentet, och som ministrarna beslutade om i veckan, sker det nu en utvidgning av vilka flygrutter som ska vara med att betala flygutsläppsrätter. Striden står i relationen till FN:s flygutsläppsverktyg Corsia, och hur mycket avräkning som ska ske för de bolag som också är anslutna till systemet. Miljöutskottet vill se en generell ribba på att 50 procent av flygningarna utanför EU/EES ska betala utsläppsrätter. Men därifrån ska det ske en avräkning av det finansiella värdet som Corsia står för. De andra förslagen pekar mot att Corsia-anslutna rutter ska undantas helt från utsläppshandeln.

Forrige artikel Ernkrans: Nästa prognos kan innebära ytterligare lättnader Ernkrans: Nästa prognos kan innebära ytterligare lättnader Næste artikel Överblick: S-topp skriven på bostad utan toalett och elpriser debatteras av partiledarna Överblick: S-topp skriven på bostad utan toalett och elpriser debatteras av partiledarna
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.